Diabetes mellitus - PowerPoint PPT Presentation

Loading...

PPT – Diabetes mellitus PowerPoint presentation | free to download - id: 5938f7-YTVlY



Loading


The Adobe Flash plugin is needed to view this content

Get the plugin now

View by Category
About This Presentation
Title:

Diabetes mellitus

Description:

Diabetes mellitus Birgitta Wagrell ... 0,25% LADA Latent Autoimmune Diabetes in Adults Ofta (n ra) normal vikt Hereditet f r DM ej vanligt. Annan autoimmun sjd? – PowerPoint PPT presentation

Number of Views:759
Avg rating:3.0/5.0
Slides: 42
Provided by: JOHANNAO
Learn more at: http://www.lul.se
Category:

less

Write a Comment
User Comments (0)
Transcript and Presenter's Notes

Title: Diabetes mellitus


1
Diabetes mellitus
  • Birgitta Wagrell
  • 2011 04 14

2
Epidemiologi-Diabetes mellitus
  • Prevalens 4400.000 pers i sverige
  • Ca 20 av alla över 80 år har DM
  • Mänkvinnor
  • Ca 85 DM typ 2
  • Lång symtomfri period
  • Fördubbling av antalet diabetessjuka under
    nästföljande 10-årsperiod

3
Hur ställer man diagnos DM?
  • Fasteprov Plasmaglukos 7,0 mmol/l
  • Peroral glukosbelastning (OGTT) 11,1 mmol/l
    efter två timmar.
  • Nedsatt glukostolerans OGTT P-glukos 7,8-11,0
    mmol/l

4
Klassificering av diabetes mellitus
  • Typ 1 - betacellsdestruktion,
    autoimmun genes
  • Typ 2 - Insulinresistens /
    Insulinsekretionsrubbning
  • Graviditetsdiabetes
  • Sekundärt till sjukdomar i pancreas.

5
UKPDS-UNITED KINGDOM PROSPECTIVE STUDY OF
DIABETES MELLITUS type 2
  • 1977-1997. median 10 år
  • Nylig diagnos
  • 5102 pat avseende glucoskontroll
  • 1100 pat avseende blodtryckskontroll
  • Randomisering till kost eller beh med SU/
    metformin/insulin
  • Resultat I behandlingsgruppen minskade risken
    för någon diabetesrelaterad endpoint med 12
  • Mikrovask sjd m 25, AMI m 16
  • Intensiv beh av BT minskade risken för
    stroke m 30, för död i AMI eller stroke m 25
    och för synnedsättning pga retinopati m 30.

6
NDR
  • För alla pat med DM är risken för en
    hjärthändelse under 10 år 22.
  • Störst risk om man är man, har beh för höga
    blodlipider, högt blodtryck eller röker
  • Först på femte plats kommer HbA1c som riskfaktor.

7
Insulinsekretion
8
Endogen insulinsekretion
9
Glukosupptag i cellen
10
Diabetes mellitus typ 2
  • Patofysiologi
  • -Insulinresistens i kombination med otillräcklig
    insulinsekretion.
  • -Defekt hämning av glucagon
  • Oftast som del i ett metabolt syndrom
  • - Övervikt, bukfetma, hyperlipidemi,
    hypertoni,

11
Behandling vid diabetes mellitus typ 2
  • En behandling med tre ben
  • Kost, motion, läkemedel

12
Starkt samband mellan HbA1c och komplikationer
Typ 2
Stratton IM et al. BMJ 2000321405-412
13
(No Transcript)
14
Nationella riktlinjer för diabetesvården
insatser med hög prioritet
  • Kort rådgivning om rökstopp , ev
    nikotinersättningsmedel
  • Råd om fysisk aktivitet
  • Dm typ2- Intensivbehandling med mål att sänka
    HbA1c
  • Dm typ 1 systematisk egenmätning av blodsocker
  • Metformin i monoterapi vid DM typ2 med
    otillräcklig glukoskontroll, ev med tillägg av
    SU-prep
  • Utsätta Metformin vid förhöjt eller befarad
    kreatininstegring
  • Likvärdiga effekter och kostnader för
    snabbverkande insulinanaloger jmf med
    snabbverkande humaninsulin
  • Primärprevention av hjärt/kärlsjukdom med
    blodtryckssänkning och lipidsänkande behandling
  • Screening för albumin/urin

15
Nationella riktlinjer - forts
  • Insulinpump vid återkommande hypoglykemier hos
    pat med DM typ1.
  • DM typ1 intensiv insulinbehandling med mål att
    sänka HbA1c
  • Screening för diabetes hos pat med akut
    kranskärlssjukdom utan känd diabetes.
  • Vid behandling av diabetes hos personer med kort
    förväntad återstående livslängd ska hänsyn tas
    till balans mellan glukoskontroll och
    livskvalitet.
  • Ögonbottenfoto vart tredje år vid DM typ 2 utan
    retinopati.
  • Screening för neuropati med monofilament eller
    stämgaffel.
  • Rutinmässig undersökning av fötter.
  • Om högriskfötter fotvård, konservativ sårvård,
    ortopedteknisk behandling.
  • Vid svårläkta sår multidisciplinärt fotteam
  • Diabetes med fotsår mätning av ankeltryck

16
Normal glukosprofil
17
(No Transcript)
18
Effekter av motion på riskfaktorer
  • BT minskar 10 mmHg
  • LDL-kolesterol minskar med 10
  • HDL ökar med 5
  • HbA1c förbättrades vid diabetes

19
Perorala antidiabetika
  • Preparat som stimulerar insulinsekretionen från
    B-cellerna i pancreas.SulfonureiderGlipizid(Mi
    ndiab)Amaryl Tas 1-2 ggr/dag. Lång
    verkningstid undvik dosering senare än till
    lunch. Byt ut Glibenklamid.Metiglinider
    kortverkandeNovonorm, StarlixTas till varje
    måltid. Ingen måltid ingen tablett

20
Läkemedel som minskar insulinresistensen
  • Biguanider (Metformin, Glucophag)Minskar
    leverns glukosproduktionOfta förstahandspreparat
    vid farmakologisk beh.Påverkar inte
    insulinsekretionen.Fr a god effekt vid
    överviktLiten risk för hypoglykemi

21
Biguanider
  • BiverkningarGaser, diarré, illamående ofta
    initialt, kan gå över. Långsam dosökning.Laktacid
    os vid nedsatt njurfunktion, hög mortalitet.
  • KontraindikationNjursvikt. Kronisk
    tarmsjukdomSka alltid sättas ut inför
    röntgenkontrast us.

22
Glitazoner(Pioglitazon)
  • Fördelar Bevarar insulinsekretionen
    Minskar HbA1c
  • Positiv lipideffekt
  • Nackdelar Viktökning
  • Hjärtsvikt
  • Ökad risk för AMI
  • Ökad risk för kardiovaskulär
    död

23
Övriga
  • Akarbos (Glucobay)Hämmar nedbrytningen av
    disackarider till monosackarider i tarmen.Ger
    flatulens, magsmärtor och diarré vid högt
    kolhydratintag (jmfr laktosintolerans)

24
Inkretiner GLP1 (Glucagon like peptide 1)
  • Stimulerar frisättning av insulin från
    bukspottkörteln vid födointag, dvs ingen effekt
    om man inte äter.
  • Hämmar glucagon
  • Ger viss viktminskning
  • Betacellsbevarande
  • Kort halveringstid
  • Agonist
  • Hämmare av nedbrytningsenzym

25
Insulinbehandling vid DM typ2
  • Mixinsulin x 2 ? Måltidsinsulin? Basinsulin tn?
  • ( 708 pat, HbA1c gt 8,5)
  • Liten skillnad i uppnått HbA1c efter 1 år( 7,3
    - 7,2 - 7,6)
  • Signifikant skillnad i hypoglykemiförekomst( 5,7
    12 1,9)
  • Signifikant skillnad i viktökning( 4,7kg 5,7kg
    1,9kg )

26
När kontrollera stimulerad C-peptid?
  • Vid debut lt 50 år, BMI lt 25, ketonuri (1-2)
  • Övervikt, högt HbA1c trots beh med både
    Metformin och SU/Metiglinid. Complience?
  • Om stimulerad ( 1 timme efter frukost) C-peptid lt
    1,0 föreligger en relativ insulinbrist.
  • Om stim C-peptid gt 2 insulinresistens.
    Livsstilsåtgärder i första hand.

27
Insulinsekretionsprofiler
28
Insulinpreparat
  • Snabbverkande Actrapid - Humaninsulin
    Humalog, Novorapid,Apidra-analoginsulin
  • MedellångverkandeInsulatard - humaninsulin
  • LångverkandeLantus, Levemir - analoginsulin
  • TvåfasinsulinHumalog mix, Novomix

29
Pat med lätt stegring av fasteplasmaglukos - högt
postprandiellt blodsocker
  • Relativ insulinbrist
  • Det tidiga insulinsvaret sviktar
  • Kan vara en sent debuterande typ 1 diabetes.
  • Behandling
  • Initialt kost ( innehåll, portionsstorlek?),
    motion
  • Om sviktande livsstilsförändringar
  • Metformin
  • Insulinfrisättande farmaka.
  • Om tecken till senkomplikationer överväg
    snabbverkande insulin till måltider.

30
Pat med högt fastevärde och måttliga-höga
postprandiella stegringar
  • Fr a insulinresistens
  • VIKTIGT med kostförändringar och motion.
  • Metformin/ Glitazon
  • NPH insulin till natten, börja med 10 E, öka med
    2-4 E/ vecka med mål att fastevärdet ska ligga
    stadigt 5-7 mmol/l.
  • Insulinfrisättare till måltider alt snabbverkande
    måltidsinsulin, alt mixinsulin före frukost och
    middag.( sätt ut ev Glitazon)

31
Hyperglykemibehandling vid kortisonterapi
  • Kortison ger ökad inulinresistens
  • T Prednisolon givet på morgonen ger ökat
    insulinbehov från ca mitt på dagen till kväll.
  • -Om pat inte har farmakologisk behandling - lägg
    till SU-prep. till frukost eller lunch.
  • - Om farmakologisk beh - lägg till snabbinsulin
    till måltider alt. mixinsulin till frukost
    och/eller lunch.
  • Om pat innan kortisonterapi har en bra
    glucoskontroll behövs i allmänhet inget
    insulintillägg till natten.
  • - OBS! justera insulindosen vid
    kortisondosförändringar.

32
Mångårig diabetes typ 1 hos pat med demens.
  • Behöver basalbolusregim
  • Ibland svårt att förutsäga hur mycket pat kommer
    att äta.
  • Nedsatt förmåga att känna och förmedla
    insulinkänningar
  • Åtg
  • Ge insulin efter måltid
  • Personal måste mäta blskr och registrera hur mkt
    pat äter.
  • Ordinera insulindos utifrån preprandiellt värde
  • HbA1c av mindre betydelse.

33
KOM IHÅG
  • Sätt ut SU/metaglinider hos pat som går ner i
    vikt och HbA1c risk för hypoglykemier!
  • Sätt ut Metformin till pat med risk för
    dehydrering och njurfunktionsnedsättning

34
Att fokusera på vid läkarkontrollen av diabetes
mellitus
  • Rökstopp
  • Vikt
  • Blodtryck - mål 130/80
  • Blodfetter - mål LDL lt 2,5
  • HbA1c - mål lt 53mmol/mol
  • U-albumin
  • Tätare kontroller vid stigande kreatinin
  • Ögonkontroll?
  • Fotstatus

35
Nyupptäckt hyperglykemi
  • Symtom?
  • Viktnedgång?
  • Tecken till dehydrering?
  • BT?
  • Ketoner/u?
  • Om inga allvarliga tecken till dehydrering och
    frånvaro av ketonuri kan pat med fördel behandlas
    polikliniskt inom PV.

36
Sammanfattningsvis
  • Individualisera behandlingen med mål-HbA1c lt 6
  • Kost och motion som bas
  • Vid behov av farmaka - starta med metformin
  • Tillägg med SU/Metiglinider alt insulin
  • Långverkande insulin - använd i första hand
    NPH-insulin.
  • Om svårbehandlat blodsocker - fokusera mer på
    behandling av rökning, blodtryck, lipider.
  • Förhindra hypoglykemier i gruppen äldre med
    etablerad hjärt-kärlsjd
  • Ambitionsnivån endast symtomfrihet avgörs
    från fall till fall

37
Och.....
  • Varje förbättring i terapin ger resultat!
  • Lite är bättre än inget - och mer är bättre än
    lite.

38
Överviktskirurgi
  • Vid grav överviktBMIgt35
  • Randomiserad svensk studie, 4047 pat, 20 års
    uppföljning
  • Resultat Minskad utveckling av diabetes,
    hjärtinfarkt och död.Störst riskminskning för de
    som redan hade diabetes vid op.
  • Medelviktminskning 20 kg
  • Låg operationsmortalitet, 0,25

39
LADA
  • Latent Autoimmune Diabetes in Adults
  • Ofta (nära) normal vikt
  • Hereditet för DM ej vanligt.
  • Annan autoimmun sjd?
  • Terapisvikt på kost och/el tablettbehandling
  • GAD, ICA pos
  • Stim C-peptid lt 1,0

40
MODY
  • Maturity Onset Diabetes of the Young
  • Autosomalt dominant. Hög penetrans.
  • Mutationer i gener som kodar för
    transkriptionsfaktorer.
  • Försvårad insulinsekretion från B-cellerna
  • Ibland ökad känslighet för SU-preparat.
  • Normal insulinkänslighet.
  • Ca 2-5 av all diabetes.

41
När ska man misstänka MODY?
  • Stark anhopning av tidigt debuterande ( lt 30 år)
    DM, i flera generationer.
  • Riklig förekomst av graviditetsdiabetes i
    familjen.
  • Avsaknad av autoantikroppar.
  • Avsaknad av metabolt syndrom.
  • Gendiagnostik finns - dyrt.

42
TACK!
About PowerShow.com