Seminarium p

1
Seminarium på tema omvärldsanalys 10/3 2011
2011
2012
Visioner och Vägval 2013-2020
2
Seminarieupplägg

• Inledning
• Nationell efterfrågan på högre
  utbildning Diskussion
• Mobilitet
• 1015-1040 Kaffe
• Diskussion
• Sammansättning och profilering Diskussi
  on
• Samverkan (i mån av tid)
• 1200 Lunch

3
Omvärldsanalys

• Omvärldsanalys syftar till att ge kunskaper om
  framtida och nya förutsättningar för
  verksamhetens bedrivande. Den bildar grund för
  strategiska överväganden genom att
• spåra trender och viktiga tilldragelser
• definiera potentiella hot, möjligheter eller
  förändringar till följd av dessa trender och
  tilldragelser
• främja en framtidsorientering i tänkandet och
  skapa förberedelse för kommande påverkan
  (möjligheter/hot) på organisationen

4
Modell för omvärldsanalys
1. Behovsanalys Uppdrag
Politik Trender Anställda
Ekonomi Vision - Strategi Konkurrenter
Studenter Sektorn Avnämare Media Teknik
2. Bevakning, insamling
4. Spridning beslut
3. Analys slutsatser
5
Universitet och högskolor under starkt
förändringstryck
6
Signaler i svensk högskolepolitik

• Mer pengar
• Forskningsproppen 2012 viss ökning
• Mer/fortsatt prestationsbaserad tilldelning
• HSVs kvalitetspeng 300 mkr/år från 2013
• Modell för prestationsbaserad fakultetsmedelstilld
  elning ses över
• Yngre och mer effektiva studenterIncitament för
  att stimulera snabb övergång till högre studier
  på förslag
• Mer profilering och högre koncentration av
  toppforskning
• Sverige ska ha några universitet i internationell
  toppklass
• Kraftiga satsningar på stora forskningsanläggninga
  r (Lund och Stockholm/Uppsala)
• Större och längre forskningssatsningar
• Nya strategiska satsningar dvs anslagshöjningar
  som fördelas i konkurrens
• Fler inkomstkällor?Avgifter för
  tredjelandsstudenter
• Donationer till holdingbolag blir tillåtet

7
MarknadifieringVad är det vi konkurrerar om?
8
Ökad konkurrens om studenterna

• Lägesbeskrivning
• Efterfrågan av utbildningsplatser har ökat
  kraftigt de senaste åren.
• Från nuvarande rekordnivåer väntas en liten
  minskning av studentvolymen 2012 på grund av att
  konjunkturläget förbättras och att
  gymnasiekullarna minskar.
• Och sen då?

9
Befolkningsutveckling 19-24 år
170 000
10
Befolkningsprognoser över antal personer i
åldersgruppen 19-24 år för Riket, Västra
Götalands län och Göteborgs stad.
11
SCBs mätning av gymnasieungdomar 2009 visar att

• Studieintresset är fortsatt högt men har sjunkit
  något. Från 69 för kvinnorna 03/04 till 65
  09/10. För männen rör det sig enbart om en
  minskning från 52 till 51
• Vid sidan av Lund är Göteborg för tolfte året i
  rad det universitet som är mest populärt bland
  gymnasiestuderande
• Utbildningens kvalitet främsta skälet till val av
  högskola, därefter kommer gott rykte och sedan
  nära bostad
• Könsskillnaderna består vad gäller vilka ämnen
  man vill studera
• De flesta (68) föredrar program före fristående
  kurs (7)

12
Andel av befolkning i åldern 25-34 med högre
utbildning
13
Vad saknas i de högskolepolitiska signalerna?

• Ingen ambition längre om att 50 av varje
  årskull ska gå vidare till högskoleutbildning.
• Ingen betoning på breddad rekrytering.
• Ingen betoning på livslångt lärande
• Ingen betoning på minskad könssegregering.
• Inga visioner om det framtida högskolelandskapet.

14
In- och utresande studenter i Sverige 99/00 08/09
Källa HSV SCB
15
Inresande studenter till Sverige (nybörjare)
Källa HSV SCB
16
Andel internationella studenter av
högskolestudenterna ()
Källa OECD
17
Förstahandssökande till internationella program
Datakälla VHS
18
Nya (antagna) freemovers i Danmark
Källa Styrelsen for International Uddannelse
19
Hur fick studenterna information om Göteborgs
universitet?
Kommentar Enkät i feb 2011 till de ca 1000
sökande som betalat anmälningsavgift. Ca 350
svarande Källa Studentavdelningen GU.
20
Varför valde studenterna att läsa vid Göteborgs
universitet?
Kommentar Enkät i feb 2011 till de ca 1000
sökande som betalat anmälningsavgift. Ca 350
svarande Källa Studentavdelningen GU.
21
Studenters val

• Intressant utbildning
• Lärosätets rykte samt praktiska omständigheter.
• Dessutom, enligt SI
• att Sverige uppfattades som ett tryggt och säkert
• att man var intresserad av den svenska livsstilen
  och kulturen
• studiesociala faktorer givande studentliv och
  fritidsaktiviteter, hög kvalitet på lärarstöd och
  studentsupport, samt möjlighet att få hjälp att
  hitta bostad.

22
Pensionsavgångar och disputationer(Arbetsmaterial
lånat från Vetenskapsrådet.)
Sam Hum Med Nat Tek
2010-2014 1,3 1,6 2,9 3,6 4,6
2005-2009 2,5 3,0 3,8 5,1 6,2
23
Forskarmobilitet
  Låg Låg Medium Medium Hög Hög
Inåtgående mobilitet BG, GR, PL, DK, Si , HU, PT, LV, IS, CZ, LT, IT, SV , TR , EE, ES, RO 17 IR , NL, AT, NO, HR, SE, CY 7 LU, CH, UK, IE, DE, FR 6
Utåtgående mobilitet BG, PL, Si, HU, UK, IE, CZ, NO, TR, EE 10 LU, DK, PT, AT, IT, SV, HR, SE, ES 9 GR, CH, IR, NL, LV, IS, LT, CY, RO, DE, FR 11
  Minskande Minskande Stabil Stabil Fluktuerande Fluktuerande Ökande Ökande
Inåt-gående mobilitet IS 1 BG, GR, CH, IR, HU, PT, CZ, LT, IT, SV, DE 11 DK, Si, MT , EE, FR 5 PL, FI, LU, NL, LV, UK, IE, AT, NO, TR, HR, ES, CY, RO, SE 15
Utåt-gående mobilitet FI, HU 2 GR, LU, UK, IE, CZ, CY 6 DK, NL, LV, IS, NO, DE, FR 7 BG, PL, CH, IR, PT, NL, AT, MT, LT, IT, SV, TR, HR, EE, ES, RO, SE 17
Källa Generaldirektoratet för EU-intern politik
24
Skäl till mobilitet

• Yrkesrelaterade är mer viktiga
• Att upprätthålla nätverk och få finansiering
  verkar vara ett hinder för mobilitet snarare än
  tvärtom. Detta gäller särskilt EU -gt USA.
• Karriärutveckling, egen forskningsagenda och
  anställningsvillkor är viktiga skäl till
  mobilitet.
• EU-gtUSA betonar karriär och yrke mer än USA-gtEU.
• Praktiska och personliga frågor mindre viktiga,
  men
• Kvinnor bryr sig mer om barnomsorg än män.
• Barnomsorgsfrågor är viktigare för icke-mobila
  forskare gt möjlig barriär.
• Forskare som rör sig EU-gtUSA bryr sig mindre om
  praktiska frågor än USA-gtEU.
• Personliga eller familjerelaterade skäl är
  viktiga för icke-mobila forskare.

Källa EU-kommissionen (2010). Study on mobility
patterns and career paths of EU researchers.
25
Forskarlöner 2006
Källa Europakommissionen (2007). Remuneration of
Researchers in the Public and Private Sectors.
26
Bilden av Sverige

• Mer attraktivt än känt
• Gott samhällsstyre (demokratiskt, rättvist,
  jämställt, socialistiskt, socialt ansvarstagande,
  mänskliga rättigheter och respekt för miljön)
• Ointressant/obefintligt kulturarv och
  samtidskultur.
• Svenskar är pålitliga, professionella, ärliga,
  vänliga, goda gruppmedlemmar, långa, blonda och
  vackra. Men även kyliga, reserverade, beskäftiga,
  med brist på självironi och tydlighet i vårt
  ledarskap.
• Som talangmagnet hög livskvalitet, bra
  levnadsvillkor, demokratiskt, jämställt och
  öppet/tolerant gentemot andra kulturer. Geografi
  och språk avskräcker.
• Slutsats 1 av talangstudien För att attrahera
  de bästa studenterna till Sverige måste våra
  universitet bli mer internationellt kända. Vi
  måste tydligare positionera ett fåtal universitet
  inom områden där vi är riktigt bra. Inte minst i
  Asien, där behovet av utbildning ökar dramatiskt,
  behöver vi tydligt positionera och marknadsföra
  svenska universitet.

Källa Svenska institutet
27
Bilden av Göteborg

• Trevlig stad med trevliga människor,
• Den lilla storstaden

Källa Göteborg Co
28
Instämmer helt/delvis (procent)
29
Forskningsintäkter 2009
Källa HSV
30
Utbildningsintäkter 2009
31
Antal doktorsexamina 2006-2009
Källor HSV för de svenska lärosätena,
årsredovsiningarna för Amsterdam och Manchester,
och webbplats för Aarhus.
32
Helårsstudieplatser 2008/2009
Källa HSV
33
Datakälla Web of Science
34
Datakälla Web of Science
35
Fusioneringsvåg i västvärlden med syften som att

• höja kvalitet
• stärka varumärke
• klättra i rankingtabeller
• koncentrera resurser
• stärka innovationsmiljöer
• skapa internationellt konkurrenskraftig forskning

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Storbritannien Danmark Danmark Sverige Tyskland Storbritannien Tyskland Frankrike1 USA Sverige Finland Norge Irland Sverige Storbritannien
1 Här handlar det om samarbete snarare än
sammanslagning.
36
Ökat tryck på samverkan och innovation

• Svenskt näringsliv lobbar hårt för att få påverka
  landets högskoleutbildningar.
• Ur senaste forskningsproppen ... lärosätena
  bör i högre utsträckning ... vara en integrerad
  del av samhället och i en ständig dialog med
  andra aktörer formulera nya kunskapsbehov,
  gemensamt söka efter svaren och, när det är
  lämpligt, bidra till att utveckla lösningar på
  samhällsproblem. Forskningens nytta för
  ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft är en
  övergripande inriktning som formulerats av
  regeringen.
• RUT2 avstod från att rekommendera
  samverkansindikatorer för att uppgiften ännu inte
  hade tillräcklig acceptans och för att metoderna
  inte var tillräckligt utvecklade. Inte för att
  idén var dålig.
• REF kommer att innehålla en sakkunniggranskning
  av impact som viktas 20 .
• Den danska regeringen lade i januari i år fram 16
  åtgärdsförslag för universitetsutbildningar för
  att bättre matcha näringslivets behov.

37
University of Washington

• Center for Commercialization (54 anställda)
• inkubatorer, undersökningar av näringslivets
  forskningsbehov, affärsutveckling för forskare,
  mentorsprogram för forskare som vill starta
  företag, Innovation Showcase.
• Commercialization Gap Fund
• 1,25 mn USD per år till projekt som bedöms
  lämpliga för kommersialisering men inte klarar
  den processen utan stöd.
• Projekten får en mindre summa i projektbidrag och
  stöd av en grupp experter.
• Center for Innovation and Entrepreneurship
• En entreprenörsutbildning med såväl egna program
  som universitetsövergripande kurser och
  samarbeten.

38
FH Münster - Transfer

• Kundorientering genom erbjudandeorientering.
• Science marketing
• Transferagentur GmbH
• Strategiska partnerskap

39
Strategiska partnerskap
40
Svenskt näringslivs samverkansranking
Högskolan i Jönköping 218
Mittuniversitetet 130
Handelshögskolan i Stockholm 117
Högskolan i Halmstad 97
Högskolan i Dalarna 91
Linnéuniversitetet 89
Blekinge tekniska högskola 88
Lunds tekniska högskola 78
Göteborgs universitet 71
Uppsala universitet 63
Högskolan i Borås 54
Mälardalens Högskola 46
Högskolan på Gotland 33
Högskolan i Skövde 27
Umeå universitet 26
Högskolan i Gävle 21
Lunds universitet 18
Högskolan Väst 8
Chalmers tekniska högskola 0
Karlstads universitet 0
Kungliga tekniska högskolan 0
Linköpings universitet 0
Luleå tekniska universitet 0
Malmö högskola 0
Örebro universitet 0
Södertörns högskola 0
Stockholms universitet 0
Sveriges lantbruksuniversitet 0