IDEOLOGI

1
IDEOLOGI POLITIK

• Döda idéer eller livsnerv?

2
Vad är politik?

• Politik är strid mellan olika grupper om hur
  samhället bör vara ordnat. Striden gäller såväl
  själva metoden att fatta politiska beslut som
  innehållet i besluten. Att innehållet i de
  politiska besluten leder till ständiga konflikter
  är självklart så länge de tillgångar som ska
  fördelas inte är obegränsade
• (Politiska ideologier i vår tid, Reidar
  Larsson, 1997)

3
Vad är politik? Forts

• Politik är en kamp om vilka värden som ska sättas
  högst. Exempel på sådana värden är
• Ekonomisk tillväxt
• Ekonomisk utjämning
• Individens frihet
• Alla individers deltagande i politiska beslut
• Ekologisk balans

4
Vad är ideologiernas roll?

• Idégivare/opinionsbildare
• Ger medborgarna en sammanhängande bild där nya
  intryck kan sorteras och värderas.
• Politiska partier och ideologier
• Medel att rekrytera och hålla samman grupper.
• Medborgare väljare
• För att kunna klargöra skillnader inför val.

5
Vad ska ideologi ge svar på?

• Hur ska samhället styras?
• Hur mycket ska staten ingripa i människors liv,
  hur hårt skall människornas beteende
  kontrolleras?
• På vilket sätt, med vilka medel, ska samhället
  förändras?
• Hur ska samhället, näringslivet, organiseras?
• Hur ställer man sig till idealsamhället, det
  goda samhället, det tillstånd då de egna idealen
  har förverkligats?

6
Medel att förändra samhället

• Reformer
• Att genom gradvisa förändringar omforma
  samhället till det ideal som man efterstävar

• Revolution
• Det rådande samhället går inte att förändra
  stegvis utan det enda sättet att nå målet är att
  riva det nuvarande systemet och börja på nytt.

7
Analysschema

• Grundvärderingar
• Vilka värden som ska sättas högst i samhället när
  det gäller samhällets organisation
• Människosyn
• Hur man ser på respektive individs möjligheter
  att delta och förstå
• Viktigaste enheten i samhället
• Vilket enhet ska överordnas andra i samhället,
  ex. individ, familj, nation
• Metoder för samhällsförändring
• Revolution eller reformation
• Politisk styrelseform
• Ekonomisk organisation
• Vilken form av ägande och med vilken form av
  politisk styrning
• Kända filosofer

8
Liberalism (15)

• Grundvärderingar
• Varje individ eftersträvar nytta/lycka. Gränsen
  för den enskilde individens uppfyllande av sina
  mål utgörs av andras strävanden. Ens anspråk får
  inte gå ut över andras anspråk. I politiken måste
  olikas anspråk vägas, största möjliga nytta för
  största möjliga antal.
• Välstånd nås bäst om var och en har ansvar för
  sin välfärd.
• Frihet gynnar utvecklingen av individernas
  personlighet.

9
Liberalism (25)

• Människosyn
• Ett representativt styrelseskick ger alla
  människor samma formella kompetens att påverka
  politiken.
• Stark tilltro till individernas förmåga att
  bedöma sina intressen och att välja mellan olika
  alternativ.
• Viktigaste enheten i samhället
• Individen är den viktigaste social enheten.
• Krav på starka garantier för individens fri- och
  rättigheter
• Allmän misstänksamhet mot kollektiv och mot
  kollektiva lösningar.

10
Liberalism (35)

• Metoder för samhällsförändring
• Samhället ska förändras genom stegvisa reformer.
• Politisk styrelseform
• Det representativa statsskicket är det bästa. För
  det främjar
• Individens självförverkligande, eftersom aktiva
  och självständiga individer är nödvändiga för
  systemet.
• Ekonomiska och intellektuella framsteg, resultat
  av individers egna ansträngningar.
• Medborgaranda och gemenskapskänsla, kan bara
  skapas i ett demokratiskt statsskick genom
  individers aktiva deltagande.

11
Liberalism (45)

• Ekonomisk organisation
• Skillnader finns mellan socialliberalismen och
  nyliberalismen om statens roll mm.
• Ekonomisk tillväxt är viktigt.
• Staten och politikerna spelar en viktig roll för
  att påverka konjunkturerna.
• Progressiv beskattning kan accepteras.

12
Liberalism (55)

• Utopi
• Ingen utopi finns formulerad.
• Kända filosofer
• Adam Smith
• John Stuart Mill
• John Rawls
• John Mayard Keynes
• Ronald Dworkin

13
Konservatism (14)

• Grundvärderingar
• Betonar vikten av att slå vakt om det bestående.
• Viktigaste normkällan är den egna nationens
  politiska och kulturella tradition.
• Förändringar ska ske försiktigt.
• Religionen och jorden är viktiga.
• Människosyn
• Godtar allmän rösträtt, politisk och juridisk
  jämlikhet.
• Utgår från att individer är olika och att
  skillnaderna mellan individer ska accepteras.
• Ekonomiska och social skillnader mellan individer
  är ett mått på olika prestationsförmåga.

14
Konservatism (24)

• Viktigaste enheten i samhället
• Nationen är den främsta sociala enheten.
• Familjen är den grundlägganden enheten i
  samhället. (Kärnfamiljen)
• Statsmakten ska stark på ett antal tydligt
  avgränsade områden.
• Metoder för samhällsförändring
• Gradvis förändring med hänsyn till nationens
  historia.

15
Konservatism (34)

• Politisk styrelseform
• Indirekt demokrati där den politiska
  folkstyrelsen har tydligt begränsade
  maktmöjligheter. Författningsdomstolar ska
  garantera att medborgarnas frihet inte inskränks.
• Ekonomisk organisation
• Slår vakt om privat ägande av produktionsmedlen
• Mot politisk styrning av marknaden och
  inskränkningar av företagens fria konkurrens.

16
Konservatism (44)

• Utopi
• Skeptisk till utopier, pessimism.
• Det går inte att nå ett fullkomligt samhälle
  eftersom människan är ofullkomlig.
• Kända filosofer
• Edmund Burke
• Georg Friedrich Wilhelm Hegel
• Friedrich Hayek

17
Marxism (17)

• Grundvärderingar
• Definierar sig som en vetenskaplig teori.
• Analysen av det nuvarande samhället leder till
  ett antal historiska lagar som in sin tur kan
  användas för att förutsäga samhällets förändring
  i framtiden.
• Kapitalism
• Att den producerande individen inte
  äger/kontrollerar sin arbetsprodukt.
• Arbetet är inte en fri process utan ett tvång för
  individen.
• Människovärdet förvandlas till ett marknadsvärde.
• Främlingskap/alienation uppstår.

18
Marxism (27)

• Människosyn
• Människan formas av den sociala miljön.
• Om människor inte är jämlika nu så beror detta på
  miljön och inte på människan natur.
• Endast i en ny miljö kan jämlikhet uppnås.
• Ingen elitteori men det revolutionära partiets
  medlemmar kommer till insikt före proletariatet.

19
Marxism (37)

• Viktigaste enheten i samhället
• Historien är berättelsen om klasskamp. I varje
  epok har två klasser stått mot varandra.
• Klasserna definieras genom sitt förhållande till
  produktionsprocessen.
• Borgarklassen äger produktionsmedlen
• Proletariatet äger enbart sin arbetskraft.
• Klasstillhörighet är objektivt medan
  klassidentifiering kan vara subjektivt.

20
Marxism (47)

• Metoder för samhällsförändring
• Enligt Marx kommer historien utveckla sig
• Antalet kapitalmagneter minskar. Kapitalet
  koncentreras.
• Exploateringen av massorna och dess elände ökar.
• Arbetarklassen växer, sammansvetsas och
  organiseras.
• Produktionsmedlen centraliseras.
• Punkt 1-3 sker stegvis medan 4 leder till att
  samhället sprängs.
• Motsättningar är historiens drivkraft.
• Ett socialistiskt samhälle går inte att nå via
  reformer.

21
Marxism (57)

• Politisk styrelseform
• Tre olika styrelseformer
• Det kapitalistiska samhället
• Makt grundar sig på ekonomisk makt. Den
  ekonomiska strukturen styr statens överbyggnad
  och klassuppdelningen.
• Revolutionsperioden
• Proletariatets diktatur
• Det framtida kommunistiska samhället
• Vagt beskriven. Staten dör bort.

22
Marxism (67)

• Ekonomisk organisation
• En varas värde bestäms av det nerlagda arbetet på
  en produkt (ej utbud-efterfrågan). Kapitalisten
  lägger på ett mervärde för sin egen vinst.
• Kommunistisk ekonomi innebär att
• Ägandet av produktionsmedlen och förvaltningen
  övergår till hela samhället.
• Produktion för marknaden upphör och
  planhushållning införs
• Arbetarna avlönas med arbetskvitton, vilka
  löses in mot motsvarande värde i varor och
  tjänster.

23
Marxism (77)

• Utopi
• Åt var och en efter hans förmåga, åt var och en
  efter hans behov
• Resursknapphet är borta inga fördelningsproblem.
  
• Kända filosofer
• Karl Marx
• Friedrich Engels

24
Kommunism (13)

• (Utveckling av marxismen redovisas)
• Grundvärderingar
• Ansvaret för framtiden ligger mer på partiet än
  på de historiska lagarna.
• Partiets ledare avgör vad som är rätt eller fel
• Människosyn
• Tydlig elitteori
• Partiet företräder arbetarklassens objektiva
  intressen.
• Människor behöver fostras att blir goda
  kommunister genom förbud, avspärrningar mot
  omvärlden och indoktrinering.

25
Kommunism (23)

• Viktigaste enheten i samhället
• Klasserna och de ekonomiska systemen är viktigast
• Metoder för samhällsförändring
• Kommunismen har störst möjligheter att lyckas i
  minst utvecklade kapitalistiska länder.
• Inbördeskriget är en naturlig form för den
  kommunistiska revolutionen.
• Politisk styrelseform
• Proletariatets diktatur under partiets ledning.

26
Kommunism (33)

• Ekonomisk organisation
• Ägandet av produktionsmedlen, jord och
  naturtillgångar ska ligga hos staten.
• Planhushållning
• Utopi
• Framtidsmålet är mycket avlägset och diffust
• Kända filosofer
• Vladimir Lenin
• Mao Tse-tung

27
Reformistisk socialism (13)

• Grundvärderingar
• Frihet, jämlikhet och broderskap
• Människosyn
• Stark strävan att utjämna olikheter i politiska
  resurser genom utbildning och inkomstutjämning.
• Ingen elitteori
• Förbättrade samhällsförhållande leder till
  förbättrade människor.
• Viktigaste enheten i samhället
• Arbetarklassen.
• Nationalstaten är formen för reformarbetet

28
Reformistisk socialism (23)

• Metoder för samhällsförändring
• Gradvis samhällsbyggande med politiskt
  samförstånd och demokratiska metoder.
• Statsmakten kan göras självständig från de som
  äger produktionsmedlen.
• Politisk styrelseform
• Den representativa demokratin är bästa formen.

29
Reformistisk socialism (33)

• Ekonomisk organisation
• Blandekonomi.
• Statligt, kooperativt och privat ägande
  samexisterar.
• Marknaden kan styras med politiska medel utan att
  socialisera företagen.
• Inkomst- och förmögenhetsskillnader utjämnas
  genom progressiva skatter och transföreringar.
• Utopi
• Nya reformer krävs ständigt och ett perfekt
  samhälle går inte att nå.
• En stark stat behövs ständigt.

30
Andra exempel på ideologier

• Anarkism och syndikalism
• Fascism
• Nazism
• Katolsk samhällslära
• Ekologism
• Feminism
• Islamism
• Nationalism