SVENSK EKONOMISK TILLV

1
SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT

• Klas Eklund
• SNS, 8 september 2003

2
INNEHÅLL

• Vad är ekonomisk tillväxt?
• Tillväxtens för- och nackdelar
• Internationella data
• Sveriges tillväxt
• Tillväxtteorier
• Vad har styrt de senaste decenniernas upp- och
  nedgångar?
• Framtidens utmaningar

3
UTGÅNGSPUNKTDEFINITIONER

• Ekonomisk tillväxt Ökning av BNP över tiden
• Ej tillfälliga konjunktursvängningar (svängningar
  i graden av kapacitetets-utnyttjande)
• Utan förändring av potentiell BNP

4
POTENTIELL TILLVÄXT OCH KONJUNKTURSVÄNGNINGAR
BNP
Tid
5
DEFINITIONER

• BNP från produktionssidan
• BNP värdet av alla färdiga varor och tjänster
• summan av alla förädlingsvärden

• BNP från användningssidan
• BNP Privat konsumtion offentlig konsumtion
  investeringar export - import

6
HÅLL TUNGAN RÄTT I MUN!

• Skilj på BNP och BNP/capita
• Skilj på löpande och fasta priser (svårare än det
  låter!)
• Skilj på BNP och NNP
• Skilj på BNP och BNI
• Korrigering (PPP) för att mäta köpkraft

• Notera att BNP kan öka genom
• Fler arbetade timmar
• Eller ökad produktion/timme (ökad produktivitet)
• Eller pris- och valutaändringar etc etc
• och att valet av mätperiod är viktigt

7
MÄT- OCH TOLKNINGSPROBLEM

• Vad ingår och vad saknas?
• Vad är produktion och vad är förutsättning för
  produktion?
• Hushållsarbete
• Svart sektor
• Hur mäta offentlig sektor?
• Hur mäta miljöeffekter?
• Fördelning, hälsa etc ingår inte
• BNP mäter m.a.o inte välfärd i vid mening
• Alternativa mått?

8
FÖRDELAR MED TILLVÄXT

• Högre materiell standard
• Privat konsumtion
• Offentlig konsumtion
• Utrymme för investeringar
• Förbättrade icke-materiella villkor
• Ökad livslängd
• Folkhälsa
• Social trygghet
• Utrymme för kortare arbetstid
• Slutsats Även om tillväxt ej är liktydigt med
  välfärd, så finns ett samband

9
RISKER MED TILLVÄXT

• Social utarmning
• Stress och hets
• Nya folksjukdomar
• Arbetslöshet?
• Miljöproblem
• Resursförbrukning
• Utsläpp
• Ekonomernas motargument
• Tillväxt ger köpkraft som kan ge jobb
• Tillväxt ger resurser som kan användas för miljön
• Tillväxt som kommer från ökad effektivitet kan
  minska resursåtgång
• Ekonomiska styrmedel begränsar effekterna

10
EKONOMISK-POLITISK REALITET

• Alla länder och regeringar har ekonomisk tillväxt
  som prioriterat mål
• För att häva fattigdom, skapa resurser till
  reformer etc
• Utgångspunkt här Tillväxt är önskvärd
• i synnerhet om den kommer från ökad
  produktivitet

En hög inkomst är det bästa recept på lycka jag
hört Jane Austen
11
HUR HAR DET GÅTT?GLOBAL TILLVÄXT 0-2000, BNP/cap
Period Tillväxt, procent Fördubb-lingstid, år
0-1000 0
1000-1820 0,05 1400
1820-1998 1,2 58
Källa Angus Maddison, 2001 The World Economy A
Millenial Perspective, OECD
12
HUR HAR DET GÅTT?GLOBAL TILLVÄXT 1820-2000,
BNP/cap
Period Tillväxt, procent Fördubb-lingstid, år
1820-1870 0,53 132
1870-1913 1,30 53
1913-1950 0,91 77
1950-1973 2,93 24
1973-1998 1,33 53
Källa Angus Maddison, 2001 The World Economy A
Millenial Perspective, OECD
13
HUR HAR DET GÅTT?REGIONAL TILLVÄXT 1970-1998,
BNP/cap
Region Tillväxt, procent Fördubblingstid, år
Asien exkl Japan 3,54 20
Japan 2,34 30
USA, Canada 1,94 36
Västeuropa 1,78 39
Latinamerika 0,99 71
Afrika 0,01 7000
Ryssland/Öst -1,10
Källa Angus Maddison, 2001 The World Economy A
Millenial Perspective, OECD
14
SVERIGES TILLVÄXT SEDAN 1870Årlig BNP-tillväxt,
procent, femårsgenomsnitt
15
TILLVÄXTANALYS

• Tillväxt (högre BNP) genereras av
• Ökade arbetsinsatser
• Ökade insatser av kapital (investeringar)
• Ökad produktivitet

• Håll isär
• Partiell produktivitet (en insats hålls
  konstant), ex arbetsproduktivitet
• Ökad totalfaktorproduktivitet

16
1. NEOKLASSISK TILLVÄXTINVESTERINGARNA AVGÖR
17
GROWTH ACCOUNTING

• Produktionsfunktion DBNP
  wDA (1-w)DK Dtfp
• där tfp är teknisk utveckling
• Investeringar lyfter tillväxten till ny
  långsiktig bana
• Men det är TFP som avgör den...
• ...och TFP kan ej fångas av neoklassisk teori
  (ett mått på vår okunskap)

18
2. ENDOGEN TILLVÄXTHUMANKAPITALET AVGÖR
19
HUMANKAPITALET KAN BÅDE LYFTA TIILVÄXTBANAN OCH
HÖJA TAKTEN

• Utbildning
• Bredd och spets
• Incitamentsstrukturen
• Utbildningspremien
• Samverkan human- och realkapital
• Externa effekter

20
3. INSTITUTIONELLA FAKTORERVIKTIGAST PÅ LÅNG
SIKT

• Real- och humankapitalbildning stimuleras av goda
  och stabila incitament
• Öppenhet mot omvärlden, konkurrens och
  omvandlingstryck
• Lagar som stimulerar produktion, sparande och
  investeringar
• Stabilitet i social och politisk infrastruktur
• Företagarklimat

21
4. SCHUMPETER OCH DE LÅNGA VÅGORNA

• Industriella revolutioner sätter igång vågor av
  innovationer, utvecklingsblock och
  kreditutvidgning
• Tre stora revolutioner
• Ångmaskinen manuellt arbete ersätts av
  maskiner, järnvägen
• El- och explosionsmotorerna bilismen, smidig
  elkraftdistribution
• Informationsteknologin den tredje?
• Djupa recessioner mellan dem, finansiella kriser

22
5. EMPIRISKA STUDIERHAR BLIVIT VANLIGARE

• Tvärsnittsanalys
• Jämför olika länder
• Långa serier
• Samma land över tiden
• Datamodeller matas med stora faktamängder om
  human- och realkapitalbildning
• Relativ position Upphinnarfaktorn

23
SVENSK RELATIV TILLVÄXTÖkning av BNP/arbetad
timme i Sverige och 16 i-länder 1970-1988

• Period
• 1870-1880
• 1880-1890
• 1890-1900
• 1900-1913
• 1913-1929
• 1929-1938
• 1938-1950
• 1950-1960
• 1960-1970
• 1970-1979
• 1979-1988

• Sverige/snitt
• 1,1
• 1,4
• 1,7
• 1,7
• 1,2
• 1,9
• 2,2
• 0,9
• 1
• 0,8
• 0,9

Källa Angus Maddison, 1982 Phases of Capitalist
Development
24
VARFÖR VÄXTE SVERIGE SÅ SNABBT FRAM TILL 1950?

• Upphinnarfaktorn - sen industrialisering
• Gynnsam industristruktur
• God utbildning
• Frihandel och avregleringar
• Stor kapitalimport fram till 1914
• Fred

25
VAD LÅG BAKOM DEN GODA TILLVÄXTEN EFTER KRIGET?

• Återuppbyggnad
• Handelsliberalisering
• Stabila växelkursrelationer
• Stabila råvarupriser
• Viktiga industriella utvecklingsblock mognade ut
• Stora investeringar
• Överflyttningsvinster
• Sverige kunde imitera USA - men Europa och Japan
  växte ännu snabbare

26
SVENSK TILLVÄXT JÄMFÖRT MED OMVÄRLDEN SEDAN
1970BNP volymtillväxt, logskala
27
SVENSK KÖPKRAFT I INTERNATIONELL
JÄMFÖRELSEBNP/cap, köpkraftsjusterad, procent av
OECD-snittet

• 2001
• 1 Luxemburg 199
• 2 Norge 150
• 3 USA 144
• 4 Irland 123
• Schweiz 123
• 6 Danmark 120
• Island 120
• Holland 120
• 9 Kanada 119
• 18 Sverige 106

• 1970
• 1 Schweiz 154
• 2 USA 148
• 3 Luxemburg 134
• 4 Sverige 115
• 5 Kanada 108
• 6 Danmark 107
• 7 Frankrike 106
• Holland 106
• 9 Australien 104

28
TILLVÄXTJÄMFÖRELSE 1960-1997BNP/timme och
BNP/cap, procent/år
Tillväxt i 1960-75 1975-97
BNP/timme
Sverige 4,3 1,4
Västeuropa 4,9 2,5
USA 2,0 0,5
BNP/capita
Sverige 3,6 1,1
Västeuropa 3,3 2,0
USA 2,2 1,6
Källa Långtidsutredningen 1999/2000
29
SVENSK TILLVÄXT 1960-1997Uppdelning av BNP/cap,
procent/år
Tillväxt i 1960-75 1975-97
1. BNP/timme 4,3 1,4
2. Medelarbetstid -1,1 0,1
3. Sysselsättningsgrad 0,4 -0,4
4. Andel arbetsför befolkning -0,2 0
5. Totala antalet arbetade timmar per inv (234) -0,9 -0,3
6. BNP/capita (15) 3,4 1,1
Källa Långtidsutredningen 1999/2000
30
VARFÖR STAGNERADE TILLVÄXTEN UNDER 70- OCH
80-TALEN?

• Effekterna av återuppbyggnaden klingade av
• Störningar olja, inflation, dollarkris
  bromsade investeringar
• Försvagade drivkrafter för realkapitalbildning
• Försvagade drivkrafter för humankapitalbildning
• Försvagat omvandlingstryck

31
REALKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES

• Tillväxten i kapitalintensiteten bromsade in
• Osäkerheten om den ekonomiska politiken
• Sviktande lönsamhet
• Devalveringspolitik
• Skattesystemet
• Långsammare teknisk utveckling

32
HUMANKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES

• Sverige tappade försprånget inom utbildningen
• Transfereringssystemen minskade drivkrafterna att
  arbeta
• Skattesystemet försvagade drivkrafterna att
  arbeta och utbilda sig
• Kraftigt krympande löneskillnader

33
FÖRSVAGAT OMVANDLINGSTRYCK

• Snabbt växande offentlig sektor
• Svårmätt produktivitetsutveckling
• Men lågt omvandlingstryck
• Anslags- och budgetstyrning
• Stigande skattetryck
• Näringspolitiken
• Bevarande av gamla strukturer
• Devalveringspolitiken
• Förändrade relativa faktorpriser
• Gratisvinster

34
GRÄLET OM KONJUNKTUR OCH STABILISERINGSPOLITIK

• Korpi mfl Eftersläpningen kom vid mitten av
  70-talet och början av 90-talet
• En följd av misslyckad stabiliseringspolitik
• Lindbeck, Eklund mfl Men cykliska uppsving
  mellan dess kriser saknas
• Och de akuta kriserna var en följd av andra
  missgrepp
• Slutsats Både strukturproblem och
  stabiliseringspolitik bakom den låga tillväxten

35
SVENSK TILLVÄXT 1970-95Enligt neoklassisk
respektive endogen tillväxtteori
BNP
BNP
1970
1970
36
1990-TALET DEN STORA U-SVÄNGEN

• 1990-talsdepressionen bekräftade
  tillväxtproblemen
• Men drev också fram ett uppvaknande
• Stålbadet tvingade fram en omorientering
• Både skärpt omvandlingstryck, förbättrade
  drivkrafter för kapital-bildning samt ny
  stabiliseringspolitik

37
SKÄRPT OMVANDLINGSTRYCK

• EU-medlemskap gav skärpt konkurrens, ökade
  direktinvesteringar
• Skärpt inhemsk konkurrenslagstiftning
• Avregleringar i flera sektorer
• Gradvis öppnande av offentlig sektor
• Stramare finansiella ramar i offentlig sektorn
• Växande allmänt tryck från globaliseringen

38
BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR HUMANKAPITALBILDNING

• Århundradets skattereform 1991
• Decentraliserad lönebildning
• Stigande utbildningspremie
• Något lägre ersättningsnivåer i
  socialförsäkringarna
• Nytt pensionssystem

39
BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR REALKAPITALBILDNING

• Enklare och mer likformig kapitalbeskattning
• Kraftigt stigande avkastning på investeringar
• Utbyggd infrastruktur
• Inflationsbekämpning och lägre räntor
• EU-medlemskap

40
EN STABIL STABILISERINGSPOLITIK

• Högre prioritet för inflationsbekämpning
• Självständig Riksbank
• Mer stringent statlig budgetprocess
• Längre mandatperioder
• EU-medlemskap och EMU-förberedelser

41
STUDS AV PRODUKTIVITETENÅrlig produktivitetsöknin
g i industrin, genomsnitt

• 1971-1980
• Belgien 7,1
• Holland 6,2
• Danmark 5,6
• Italien 5,4
• Japan 5,4
• Frankrike 4,5
• Tyskland 4,1
• Sverige 3,5
• Kanada 2,9
• Norge 2,8

• 1981-1990
• UK 5,1
• Japan 4,1
• Belgien 4,0
• Holland 3,7
• Frankrike 3,5
• USA 3,3
• Sverige 2,6
• Italien 2,6
• Kanada 2,6
• Tyskland 2,5

1991-2000 Sverige 4,9 Frankrike 4,1 USA
3,8 Holland 3,2 Belgien 3,0 Japan 2,9 UK
2,8 Tyskland 2,5 Kanada 2,0 Italien 1,7
Källa US BLS
42
VARFÖR?

• Utslagningen under 1991-93 rensade bort de svaga
  företagen
• Kronfallet och det cykliska uppsvinget 1993-1995
  höjde kapacitets-utnyttjandet
• Omlagd ekonomisk politik och strukturreformer
  höjde den potentiella tillväxten från 1993
• Den nya ekonomin?

43
DEN NYA EKONOMIN

• Globalisering
• Minskade handelshinder
• Friare kapitalrörelser
• Snabb teknisk utveckling
• Snabbare kommunikation
• Lägre transaktionskostnader
• Lägre distributionskostnader
• Lägre sökkostnader
• Mindre lager
• Nya affärsmodeller

44
PRODUKTIVITETSTILLVÄXTEN I USA 1960-2003Kvartalsv
is förändring, näringslivet
45
SEX SEKTORER FÖRKLARAR UPPGÅNGEN1994-2000,
enligt McKinsey
Kumulerat bidrag till produk-tivitets-ökningen
1,32
1,33
Telekom
Datortillverkning
Halvledartillverkning
Värdepappershandel
Detaljhandel
Partihandel
31
80
100
40
60
0
20
Kumulativ andel av BNP GDP
46
INTERNET-EFFEKTER ENLIGT BROOKINGSÅrlig
kostnadsbesparing i olika sektorer 2005 (mrd USD)

• Utbildning Osäkert
• Finansiella tjänster 19 (seems low)
• Offentlig administration Minst 12
• Hälsovård 41
• Tillverkningsindustri 50-100
• Detaljhandel Osäkert
• Transporter 3-79
• Totalt 125-251
• Vilket motsvarar 0,25-0,5 per år

47
DÄRUTÖVER

• Ytterligare tekniska genombrott kan höja
  siffrorna
• Icke mätbara kvalitetsvinster
• Folkhälsa
• Bekvämlighet
• Valfrihet
• Distansarbete
• Distansundervisning
• Sociala nätverk
• Offentlig sektor

48
MEN SVERIGE OCH EUROPA HAR SÄMRE FÖRUTSÄTTNINGAR

• Sverige långt framme på telekom, av historiska
  skäl
• Och GSM-harmoniseringen gav stor marknad
• Men i övrigt sämre förutsättningar än USA att ta
  till sig den nya tekniken
• Mindre flexibel arbetsmarknad
• Stelare priser
• Mer reglerade produktmarknader
• Utbildning och hälsovård i offentlig sektor
• Betydligt svårare att etablera nya företag
• Mindre utvecklad riskkapitalmarknad

49
HUR RANKAS SVERIGE I DAG?

• Högt på teknisk kompetens, kvinnors
  arbetsdeltagande, breddutbildning, infrastruktur,
  miljö, management, FoU
• Långt framme på IT-specialindex
• Medium på produktmarknader, finansiell sektor
• Lågt på skatter, lönebildning, arbetsvilja,
  spetsutbildning
• Summa En tudelad bild. Kan viktas samman på
  olika sätt

50
KOMMANDE UTMANINGAR

• Ökat demografiskt tryck
• Blir besvärande från 2010
• Baumols sjuka
• Ett problem då en så stor del av tjänstesektorn
  ligger i offentlig sektor
• Globalisering sätter press på skattesystemet
• Både skattebaser och utgiftsbaser blir rörliga
• Vad betyder EMU?
• Handel, pristransparens, investeringar

51
VAD KAN GÖRAS?

• Öka antalet arbetade timmar
• Förbättrade drivkrafter för arbete
• Skatter, transfereringar, pensioner
• Arbetskraftsinvandring
• Höj produktiviteten
• Håll uppe omvandlingstrycket
• Både för privat och offentlig sektor
• Åtgärder för att stimulera kapitalintensiteten
• Skatter
• Handel
• Bättre spetsutbildning