V - PowerPoint PPT Presentation

1 / 29
About This Presentation
Title:

V

Description:

V lf rdens finansiering Daniel Ankarloo Fil dr i ekonomisk historia, lektor i socialt arbete, Malm H gskola Utmaningarna mot v lf rden Det demografiska dilemmat. – PowerPoint PPT presentation

Number of Views:72
Avg rating:3.0/5.0
Slides: 30
Provided by: staff272
Category:
Tags:

less

Transcript and Presenter's Notes

Title: V


1
Välfärdens finansiering
  • Daniel Ankarloo
  • Fil dr i ekonomisk historia, lektor i socialt
    arbete, Malmö Högskola

2
Utmaningarna mot välfärden
  • Det demografiska dilemmat.
  • Hotet mot generationskontraktet Allt färre i
    arbete ska försörja allt fler i icke-arbete.
  • Baumols sjuka låg produktivitet i offentlig
    produktion
  • skattetaket är nått

3
Långtidsutredningen 2008
  • Stimulera ett längre arbetsliv. Ansträngningar
    bör inriktas på att öka effektiviteten i
    utbildningssystemen och främja ett senare utträde
    ur arbetsmarknaden, vid sidan om det arbete som
    redan bedrivs för att minska utanförskapet.

4
Fortsättning
  • Utreda formerna för en ökad privat finansiering
    av välfärdstjänsterna. En ökad efterfrågan på
    höjd kvalitet i välfärds-tjänsterna kommer inte
    kunna mötas inom ramen för nuvarande system. En
    brett sammansatt utredning bör tillsättas för att
    lämna förslag om ett långsiktigt stabilt
    finansieringssystem för välfärds-tjänsterna.

5
Långtidsutredningen 2003
  • Ett ökat inslag av frivilliga betalningar
    innebär dock att efterfrågan på välfärdstjänster
    i ökad grad kommer att styras av innehållet i den
    egna plånboken. Det strider mot det grundläggande
    målet att välfärdstjänster ska tillhandahållas
    vid behov och oavsett betalningsförmåga och att
    jämlikhet och likvärdighet ska garanteras. Denna
    konflikt är dock ofrånkomlig om en ökad
    efterfrågan på välfärdstjänsterna på lång sikt
    ska kunna tillgodoses. Detta oavsett om skatterna
    successivt ersätts med avgifter, eller om
    frivilliga betalningar tillåts utgöra ett
    komplement till en skattesubventionerad
    basservice.

6
Det offentliga har växt mer än det privata förr
i tiden och så kan det inte fortsätta!
  • BNP per capita har mellan 19502002 ökat med 224
    procent i fasta priser (2002). Offentlig
    konsumtion per capita har ökat med 274 procent i
    fasta priser (2002). Privat konsumtion per capita
    har ökat med 137 procent i fasta priser (2002).
    (DN ledare under år 2003)
  • Den offentliga konsumtionen, som till
    övervägande del består av tjänster inom vård,
    skola och omsorg, ökade starkt under 1900-talet.
    Under några årtionden efter andra världskriget
    ökade den dubbelt så snabbt som den privata
    konsumtionen. (Borg-kommissionen)

7
(No Transcript)
8
Fördelning av BNP-ökning 1950-2002
  • BNP-ökning per capita 19502002 (löpande priser)
  • Total BNP-ökning 258 230 kronor.
  • Ökning av offentlig konsumtion 73 283 kronor.
  • Ökning av privat konsumtion investeringar (/-
    bytesbalans) 184 947 kronor.
  • Slutsats Av en BNP-ökning på 258 230 kronor per
    capita 1950-2020 gick drygt 28 till offentlig
    konsumtion. Resten är privat sektor. Detta
    utifrån samma siffror som redovisats som grund
    för att den offentliga konsumtionen växt snabbare
    än den privata

9
Alarmismen framåt
  • Enligt beräkningarna kommer gapet mellan
    behov och offentliga resurser, i dagens prisnivå,
    vara runt 200 miljarder kronor år 2035. Det
    motsvarar en kommunal skattehöjning på cirka 13
    kronor, det vill säga om gapet enbart skulle
    finansieras med skatt.
  • Pressmeddelande från SkL (2010-04-08)

10
Plus1
Demografi
11
Plus1
Demografi
12
Slutsatser
  • Av en hotande kommunalskattehöjning på knappt 13
    kronor per 100-lapp år 2035 bidrar de äldre med 1
    krona och SkL med 12 kronor.
  • Vid demografialternativet blir den totala
    skattekvoten (av BNP) obetydligt högre än dagens
    46 .
  • Vid plus1-alternativet blir skattekvoten drygt
    53 . Det är lägre än för år 1990. Och då hade vi
    minsann inga kommunalskatter på 44 kr. per
    100-lapp.

13
Skapa krismedvetande!
  • En framgångsrik process förutsätter medveten-het
    om att det finns ett framtidsproblem som
    all-varligt hotar välfärdspolitikens
    trovärdighet. Stora förändringar av det här
    slaget beslutas nämligen först efter det att de
    bedömts som oundvikliga. Det var exempelvis
    insikten om att ATP-systemet sannolikt skulle
    bryta samman en bit in på 2000-talet som drev
    fram pensions-beslutet. Sådant krismedvetande
    krävs för att få igång en framgångsrik
    beslutsprocess för att klara välfärdstjänsternas
    framtida finansiering.
  • (Borg-kommissionen)

14
Ålderschocken!
  • Antalet äldre över 85 ökar med 67 2020-2040
    (Borgkommissionen)

67
15
Arbeta mer och längre!
  • Skall välfärdsstatens kärna, utbildning, vård
    och pensioner, kunna räddas måste vi arbeta mer
    under en längre del av livet. (Aftonbladet,
    16/8-2010)
  • Även Sverige behöver höja den faktiska
    pensionsåldern från dagens 63 år. Antagligen
    behövs en kombination av stimulanser,
    regelförändringar och attitydpåverkan
    Svenskarnas förväntningar på livet efter 63 år
    kommer också att behöva ändras. (DN Debatt
    3/7-2010)

16
Ett realexperiement 1990-2010
  • Påstående Under perioden 1990-2010 ökade
    antalet över 85 år från 150 000 personer till 250
    000 personer 67
  • Hur har utvecklingen under perioden varit i
  • 1. Sysselsättningen?
  • 2. Skattenivåer?
  • 3. Offentliga finanser?
  • Stämmer förutsägelsen om ålderschocken, bakåt i
    tiden? Ökande skatter? Ökande utgifter? och
    behovet av att vi måste arbeta längre.

17
Samhällelig arbetstidsförkortning!
Sysselsättningsgraden har minskat under perioden
1990-2009!
18
Fortsättning
Antalet arbetade timmar har minskat mellan
1990-2007.
19
Kraftigt sänkt skattekvot 1990-2009
Skattekvoten har minskat med 8 procentenheter av
BNP 256 miljarder kronor ett års
pensionsutbetalningar!
20
Kraftigt förbättrade offentliga finanser
Statsskulden har i förhållande till BNP på 12 år
sjunkit med 20 procentenheter relativt BNP. Det
motsvarar i relativa termer idag cirka 640
miljarder kronor. I avbetalningar på statsskulden.
21
Slutsatser hittills
  • 67 ökning av antalet äldre 1990-2010 har varit
    korrelerat med
  • 1. En samhällelig arbetstidsförkortning.
  • 2. Kraftigt sänkta skatter.
  • 3. Kraftigt förstärkta offentliga finanser.
  • Slutsats det finns ingenting bakåt i tiden som
    tyder på att ålderschocken har medfört en ökad
    försörjningsbörda.

22
Men framtiden då?
  • Finansdepartementet har nyligen visat att
    bibehållen standardnivå i välfärden kan säkras
    fram till 2050
  • Utan någon skattekvotshöjning från dagens 46,5
    av BNP. (1990 var den 53,7 av BNP)
  • Utan fler arbetade timmar i samhället från 2013,
    då arbetsmarknaden når jämvikt.
  • Med fortsatt kraftigt förbättrade offentliga
    finanser. Hela den offentliga bruttoskulden på
    1350 miljarder kronor är avbetalad till 2040!

23
Offentliga finanser basscenariet
  • av BNP 2000 2010 2020 2030 2040
    2050 2090
  • Inkomst 54,4 49,7 49,6 49,8
    49,6 49,2 48,9
  • skatt 51,3 46,0 46,1 46,4
    46,5 46,2 46,4
  • Utgift 49,5 53,9 48,3 49,2
    49,2 48,5 49,8
  • Transf. 21,0 21,8 19,9 19,8
    19,6 18,9 18,9
  • Kons. 26,0 28,6 25,6 26,6
    26,7 26,8 28,0
  • Invest. 2,5 3,5 2,8 2,8
    2,8 2,9 2,9
  • Skuld
  • brutto 53,6 45,5 29,4 12,5
    0,5 -11,3 -21,0
  • netto 5,7 -11,9 -15,1 -26,1
    -33,6 -44,6 -65,0
  • Maastrichtskuld Offentlig sektors
    bruttoskuld minus pensionssystemets tillgångar av
    statspapper.
  • Källa Prop. 2009/101, bilaga 3, tabell 8.

24
Baumols sjuka!
  • Baumols dilemma är ett uttryck för att tjänster
    över tid tenderar att bli dyrare jämfört med
    varor Det finns alltså en naturlig tendens till
    att den så kallade offentliga konsumtionen,
    fördyras. (Jonas Olofsson)
  • Låg produktivitetstillväxt i den offentliga
    sektorn kräver höjt skattetryck - eller ständiga
    nedskärningar. (Klas Eklund)

25
Baumols sjuka Billigare varor dyrare
offentlig sektor
Ökning volym i 2002-2050
Privat kons. 140 till 2050
Off kons. 6 till 2050
26
Om vi går bakåt i tiden?...Basårtal år 2002
Off. kons
1980
Den offentliga sektorn växer i volym bakåt i
tiden eftersom den privata minskar bakåt i tiden!
Privat kons
27
Den offentliga sektorn ser större ut bakåt i
tiden än vad den var (13 av BNP 1950 ser ut som
24 av BNP)
Off kons. andel av BNP i
löpande
Volym
Källa SkL Kommunala framtider (2003)
den ser mindre ut i framtiden än vad den kommer
att bli! (31 av BNP 2050 ser ut som 15 av
BNP).
28
En synvilla av billigare varor!
  • Baumols sjuka säger att eftersom privata varor
    genom produktivitetsvinster framåt i tiden
    blir relativt billigare än offentliga tjänster
    (noll produktivitetstillväxt) blir offentlig
    sektor allt svårare att finansiera.
  • Det leder till slutsatsen att eftersom privata
    varor genom produktivitetsförluster bakåt i
    tiden blir relativt dyrare än offentliga
    tjänster (noll produktivitetsförlust) var
    offentlig sektor allt lättare att finansiera
    förr
  • Ju billigare TV-apparaten blir i framtiden desto
    svårare blir det att finansiera den offentliga
    välfärden
  • Ju dyrare TV-apparaten var i det förflutna
    desto lättare var det att finansiera den
    offentliga välfärden.

29
Slutsatser
  • Det finns hittills inga som helst bevis för att
    välfärden i framtiden inte skulle kunna
    finansieras fullt ut genom offentliga monopol och
    skatter.
  • Försörjningsbördan har stadigt sjunkit pga att
    morgondagens välfärdskostnader ska betalas med
    morgondagens inkomster.
  • Vi håller inte på att lämpa över skulden på våra
    barn. I själva verket lämpar vi över kraftiga
    offentliga överskott, samt sänkt skattekvot, till
    våra barn.
  • Baumols sjuka leder till orimliga slutsatser. Den
    överdriver offentlig sektor bakåt i tiden och
    underskattar den framåt i tiden.
Write a Comment
User Comments (0)
About PowerShow.com