Title: V
1Välfärdens finansiering
- Daniel Ankarloo
- Fil dr i ekonomisk historia, lektor i socialt
arbete, Malmö Högskola
2Utmaningarna mot välfärden
- Det demografiska dilemmat.
- Hotet mot generationskontraktet Allt färre i
arbete ska försörja allt fler i icke-arbete. - Baumols sjuka låg produktivitet i offentlig
produktion - skattetaket är nått
3Långtidsutredningen 2008
- Stimulera ett längre arbetsliv. Ansträngningar
bör inriktas på att öka effektiviteten i
utbildningssystemen och främja ett senare utträde
ur arbetsmarknaden, vid sidan om det arbete som
redan bedrivs för att minska utanförskapet.
4Fortsättning
- Utreda formerna för en ökad privat finansiering
av välfärdstjänsterna. En ökad efterfrågan på
höjd kvalitet i välfärds-tjänsterna kommer inte
kunna mötas inom ramen för nuvarande system. En
brett sammansatt utredning bör tillsättas för att
lämna förslag om ett långsiktigt stabilt
finansieringssystem för välfärds-tjänsterna.
5Långtidsutredningen 2003
- Ett ökat inslag av frivilliga betalningar
innebär dock att efterfrågan på välfärdstjänster
i ökad grad kommer att styras av innehållet i den
egna plånboken. Det strider mot det grundläggande
målet att välfärdstjänster ska tillhandahållas
vid behov och oavsett betalningsförmåga och att
jämlikhet och likvärdighet ska garanteras. Denna
konflikt är dock ofrånkomlig om en ökad
efterfrågan på välfärdstjänsterna på lång sikt
ska kunna tillgodoses. Detta oavsett om skatterna
successivt ersätts med avgifter, eller om
frivilliga betalningar tillåts utgöra ett
komplement till en skattesubventionerad
basservice.
6Det offentliga har växt mer än det privata förr
i tiden och så kan det inte fortsätta!
- BNP per capita har mellan 19502002 ökat med 224
procent i fasta priser (2002). Offentlig
konsumtion per capita har ökat med 274 procent i
fasta priser (2002). Privat konsumtion per capita
har ökat med 137 procent i fasta priser (2002).
(DN ledare under år 2003) - Den offentliga konsumtionen, som till
övervägande del består av tjänster inom vård,
skola och omsorg, ökade starkt under 1900-talet.
Under några årtionden efter andra världskriget
ökade den dubbelt så snabbt som den privata
konsumtionen. (Borg-kommissionen)
7(No Transcript)
8Fördelning av BNP-ökning 1950-2002
- BNP-ökning per capita 19502002 (löpande priser)
- Total BNP-ökning 258 230 kronor.
- Ökning av offentlig konsumtion 73 283 kronor.
- Ökning av privat konsumtion investeringar (/-
bytesbalans) 184 947 kronor. - Slutsats Av en BNP-ökning på 258 230 kronor per
capita 1950-2020 gick drygt 28 till offentlig
konsumtion. Resten är privat sektor. Detta
utifrån samma siffror som redovisats som grund
för att den offentliga konsumtionen växt snabbare
än den privata
9Alarmismen framåt
- Enligt beräkningarna kommer gapet mellan
behov och offentliga resurser, i dagens prisnivå,
vara runt 200 miljarder kronor år 2035. Det
motsvarar en kommunal skattehöjning på cirka 13
kronor, det vill säga om gapet enbart skulle
finansieras med skatt. - Pressmeddelande från SkL (2010-04-08)
10Plus1
Demografi
11Plus1
Demografi
12Slutsatser
- Av en hotande kommunalskattehöjning på knappt 13
kronor per 100-lapp år 2035 bidrar de äldre med 1
krona och SkL med 12 kronor. - Vid demografialternativet blir den totala
skattekvoten (av BNP) obetydligt högre än dagens
46 . - Vid plus1-alternativet blir skattekvoten drygt
53 . Det är lägre än för år 1990. Och då hade vi
minsann inga kommunalskatter på 44 kr. per
100-lapp.
13Skapa krismedvetande!
- En framgångsrik process förutsätter medveten-het
om att det finns ett framtidsproblem som
all-varligt hotar välfärdspolitikens
trovärdighet. Stora förändringar av det här
slaget beslutas nämligen först efter det att de
bedömts som oundvikliga. Det var exempelvis
insikten om att ATP-systemet sannolikt skulle
bryta samman en bit in på 2000-talet som drev
fram pensions-beslutet. Sådant krismedvetande
krävs för att få igång en framgångsrik
beslutsprocess för att klara välfärdstjänsternas
framtida finansiering. - (Borg-kommissionen)
14Ålderschocken!
- Antalet äldre över 85 ökar med 67 2020-2040
(Borgkommissionen)
67
15Arbeta mer och längre!
- Skall välfärdsstatens kärna, utbildning, vård
och pensioner, kunna räddas måste vi arbeta mer
under en längre del av livet. (Aftonbladet,
16/8-2010) - Även Sverige behöver höja den faktiska
pensionsåldern från dagens 63 år. Antagligen
behövs en kombination av stimulanser,
regelförändringar och attitydpåverkan
Svenskarnas förväntningar på livet efter 63 år
kommer också att behöva ändras. (DN Debatt
3/7-2010)
16Ett realexperiement 1990-2010
- Påstående Under perioden 1990-2010 ökade
antalet över 85 år från 150 000 personer till 250
000 personer 67 - Hur har utvecklingen under perioden varit i
- 1. Sysselsättningen?
- 2. Skattenivåer?
- 3. Offentliga finanser?
- Stämmer förutsägelsen om ålderschocken, bakåt i
tiden? Ökande skatter? Ökande utgifter? och
behovet av att vi måste arbeta längre.
17Samhällelig arbetstidsförkortning!
Sysselsättningsgraden har minskat under perioden
1990-2009!
18Fortsättning
Antalet arbetade timmar har minskat mellan
1990-2007.
19Kraftigt sänkt skattekvot 1990-2009
Skattekvoten har minskat med 8 procentenheter av
BNP 256 miljarder kronor ett års
pensionsutbetalningar!
20Kraftigt förbättrade offentliga finanser
Statsskulden har i förhållande till BNP på 12 år
sjunkit med 20 procentenheter relativt BNP. Det
motsvarar i relativa termer idag cirka 640
miljarder kronor. I avbetalningar på statsskulden.
21Slutsatser hittills
- 67 ökning av antalet äldre 1990-2010 har varit
korrelerat med - 1. En samhällelig arbetstidsförkortning.
- 2. Kraftigt sänkta skatter.
- 3. Kraftigt förstärkta offentliga finanser.
- Slutsats det finns ingenting bakåt i tiden som
tyder på att ålderschocken har medfört en ökad
försörjningsbörda.
22Men framtiden då?
- Finansdepartementet har nyligen visat att
bibehållen standardnivå i välfärden kan säkras
fram till 2050 - Utan någon skattekvotshöjning från dagens 46,5
av BNP. (1990 var den 53,7 av BNP) - Utan fler arbetade timmar i samhället från 2013,
då arbetsmarknaden når jämvikt. - Med fortsatt kraftigt förbättrade offentliga
finanser. Hela den offentliga bruttoskulden på
1350 miljarder kronor är avbetalad till 2040!
23Offentliga finanser basscenariet
- av BNP 2000 2010 2020 2030 2040
2050 2090 - Inkomst 54,4 49,7 49,6 49,8
49,6 49,2 48,9 - skatt 51,3 46,0 46,1 46,4
46,5 46,2 46,4 - Utgift 49,5 53,9 48,3 49,2
49,2 48,5 49,8 - Transf. 21,0 21,8 19,9 19,8
19,6 18,9 18,9 - Kons. 26,0 28,6 25,6 26,6
26,7 26,8 28,0 - Invest. 2,5 3,5 2,8 2,8
2,8 2,9 2,9 - Skuld
- brutto 53,6 45,5 29,4 12,5
0,5 -11,3 -21,0 - netto 5,7 -11,9 -15,1 -26,1
-33,6 -44,6 -65,0 - Maastrichtskuld Offentlig sektors
bruttoskuld minus pensionssystemets tillgångar av
statspapper. - Källa Prop. 2009/101, bilaga 3, tabell 8.
24Baumols sjuka!
- Baumols dilemma är ett uttryck för att tjänster
över tid tenderar att bli dyrare jämfört med
varor Det finns alltså en naturlig tendens till
att den så kallade offentliga konsumtionen,
fördyras. (Jonas Olofsson) - Låg produktivitetstillväxt i den offentliga
sektorn kräver höjt skattetryck - eller ständiga
nedskärningar. (Klas Eklund)
25Baumols sjuka Billigare varor dyrare
offentlig sektor
Ökning volym i 2002-2050
Privat kons. 140 till 2050
Off kons. 6 till 2050
26Om vi går bakåt i tiden?...Basårtal år 2002
Off. kons
1980
Den offentliga sektorn växer i volym bakåt i
tiden eftersom den privata minskar bakåt i tiden!
Privat kons
27Den offentliga sektorn ser större ut bakåt i
tiden än vad den var (13 av BNP 1950 ser ut som
24 av BNP)
Off kons. andel av BNP i
löpande
Volym
Källa SkL Kommunala framtider (2003)
den ser mindre ut i framtiden än vad den kommer
att bli! (31 av BNP 2050 ser ut som 15 av
BNP).
28En synvilla av billigare varor!
- Baumols sjuka säger att eftersom privata varor
genom produktivitetsvinster framåt i tiden
blir relativt billigare än offentliga tjänster
(noll produktivitetstillväxt) blir offentlig
sektor allt svårare att finansiera. - Det leder till slutsatsen att eftersom privata
varor genom produktivitetsförluster bakåt i
tiden blir relativt dyrare än offentliga
tjänster (noll produktivitetsförlust) var
offentlig sektor allt lättare att finansiera
förr - Ju billigare TV-apparaten blir i framtiden desto
svårare blir det att finansiera den offentliga
välfärden - Ju dyrare TV-apparaten var i det förflutna
desto lättare var det att finansiera den
offentliga välfärden.
29Slutsatser
- Det finns hittills inga som helst bevis för att
välfärden i framtiden inte skulle kunna
finansieras fullt ut genom offentliga monopol och
skatter. - Försörjningsbördan har stadigt sjunkit pga att
morgondagens välfärdskostnader ska betalas med
morgondagens inkomster. - Vi håller inte på att lämpa över skulden på våra
barn. I själva verket lämpar vi över kraftiga
offentliga överskott, samt sänkt skattekvot, till
våra barn. - Baumols sjuka leder till orimliga slutsatser. Den
överdriver offentlig sektor bakåt i tiden och
underskattar den framåt i tiden.