Bibliometri Del 1

1
Bibliometri Del 1

• Andrew Butterworth
• 27 november 2009

2
Vad är bibliometri?

• Biblosbok metronmått
• Bibliometri innebär kvantitativa analyser,
  främst av vetenskaplig litteratur, där målet är
  att beskriva vetenskapens och teknologins
  utveckling. (Kärki Kortelainen 1998)
• Matematisk analys av bibliotek och
  bibliografier. (Egghe Rousseau 1990)
• Statistisk och matematisk analys av
  kommunikation som sker genom dokumentation.
  (Kärki Kortelainen)

3
Bibliometrins historia

• Den första studien som använde bibliometriska
  metoder. Cole Eales gav en översikt över
  komparativa anatomins utveckling genom en analys
  av publikationer enligt land från år 1543 till år
  1860.
• Hulme skapar termen statistical bibliography.
  Forskade i förhållandet mellan vetenskaplig
  publicering och ekonomisk verksamhet.
• 1949 Herman Fussler genomför den första
  citeringsanalysen.
• 1950-talet Fysikern Derek J de Solla Price håller
  på att skapa en ny socialvetenskap som undersöker
  vetenskaplig information och dess spridning med
  exakta metoder.
• 1960-talet Datorisering

4
Bibliometrins historia

• 1964 Grundandet av Science Citation Index av
  Eugene Garfields Institute for Scientific
  Information (ISI)
• Alan Pritchard myntar termen bibliometrics i
  artikeln Statistical bibliography or
  bibliometrics?. Termen tar över direkt.
• 2006 Norge börjar att använda en bibliometrisk
  indikator för resursfördelning
• 2008 Ett lyft för forskning och innovation
  Sverige inför en bibliometrisk indikator för
  resursfördelning
• 2009 Andrew Butterworth anställd vid
  Mittuniversitetet
• .

5
Olika benämningar

• Bibliometri skriftlig kommunikation
• Informetri (eller infometri) omfattar även
  muntlig kommunikation, olagrad information
• Scientometri handlar alltid om vetenskap och
  teknologi men inte nödvändigtvis publikationer
• Webbometri kommunikation på webben

6
En tvärvetenskaplig disciplin

• Biblioteks- och informationsvetenskap
• Vetenskapens sociologi
• Vetenskapens historia
• Vetenskapspolitik
• Statistik / matematik

7
Bibliometriska tillämpningar

• Beståndsutveckling vid bibliotek
• Service till forskare och doktorander
• Publiceringsstrategi
• Intellektuell bas
• Forskningsevaluering
• Forsknings- / vetenskapensutveckling
• Forsknings- / vetenskapenskartläggning

8
Grundantagande 1

• Litteraturen avspeglar forskningsaktiviteten
  eftersom offentliggörande av resultat samt
  formell kommunikation även i vidare bemärkelse är
  en viktig del av vetenskapen och teknologin.
  (Kärki Kortelainen)

9
Bibliometrin Sanningen?

• Den verklighet bibliometrin avser att beskriva
  är så pass komplex och det finns så många
  trubbigheter och förenklingar i de bibliometriska
  metoderna att det vore missvisande att påstå att
  det man får fram representerar någon form av
  sanning. Det är snarare en medvetet förenklad
  avbildning av verkligheten som de bibliometriska
  indikatorerna kan visa upp.
• (Bibliometri publikationsmätning för
  forskningsanalyser. Projektgruppen för
  bibliometri vid Karolinska Institutet.)

10
The devils in the detail
11
Vad analyserar man?

• Producenter (forskare, forskargrupper,
  institutioner, länder, ämnesområden osv)
• Produkter (dokument, artiklar, konferensbidrag,
  böcker, patent, tidskrifter, rapporter osv)
  indikator på ett områdes forskningsverksamhet
• Begrepp (termer i titlar, text, indextermer,
  klassifikationskoder)
• Källhänvisningar (references) och citeringar
  (citations)

12
Typer av bibliometriska analyser

• Citeringsanalys
• Bibliografisk koppling / klustring (science
  mapping)
• Cocitation analysis
• Bradford-rangordning
• Co-word analysis

13
Bibliometriska indikatorer och begrepp

• Antal publikationer
• Citeringar per publikation (CPP)
• Jämför äpplen med äpplen och päron med päron
• Statistisk relevans
• Impact factor / journal citation score
• Top 5
• Ociterade publikationer
• Självciteringar
• Publicerings- och citeringsfönster
• Normalisering
• Kronindikator CPP / FCSm dvs.Världsgenomsnitte
  t

14
Vilka frågor kan man svara på med bibliometri?

• Hur många procent av ett lands publiceringsverksam
  het företräder området vårdvetenskap?
• Har publiceringsverksamheten vuxit och hur
  mycket?
• Relationer mellan publikationer, ämnen,
  författare, institutioner osv.
• Man kan mäta uppmärksamheten (citeringar) som
  publikationer, författare får och jämför.
• Vilka tidskrifter behöver ett bibliotek för att
  täcker ett visst ämne.

15
Produktionsanalys
16
(No Transcript)
17

• Eugene Garfield
• 1925-

18
ISI-databaserna

• Grundad av Eugene Garfield. Science Citation
  Index kom 1964, Social Sciences Citation Index
  1972 och Arts Humanities Citation Index 1980.
• Tvärvetenskaplig referensdatabaser som indexerar
  10 000 utav 22 000 peer reviewed tidskrifter
  årligen.
• Innehåller källförteckningar. Enligt Garfield
  beskriver en vetenskaplig publikations
  källförteckning detaljerat och exakt verkets
  innehåll.
• Tidskrifter uppdelas i ämneskategorier.
• Lätt att få fram uppgifter om citerande och
  citerade publikationer, författare och
  tidskrifter.

19
ISIs täckning av olika ämnen
20
Hur publiceringen i olika ämnen ser ut
21
Grundantagande 2

• I hänvisningsanalysen förutsätts att antalet
  citeringar uttrycker något om publikationens /
  författarens betydelse i vetenskapssamfundet en
  författare som fått rikligt med citeringar är
  eventuellt en uppskattad eller åtminstone känd
  forskare, en publikation som fått rikligt med
  citeringar är synlig och därtill eventuellt
  vetenskapligt värdefull. (Kärki Kortelainen)

22
Att komma ihåg när det gäller citeringar

• Är det alltid positivt att bli citerad? Har alla
  citeringar lika värde?
• till skillnad från vad Lotka (1926)
  framförde, bör man vid mätning av
  publiceringsverksamheten uppmärksamma alla
  författarna till en sampublikation
• Finns forskning som visar att man citerar av
  sociala eller politiska skäl, samt att man
  citerar kända auktoriteter för att ge sitt eget
  verk trovärdighet.
• Citeringsdatabaser täcker inte all litteratur
  artiklar kan vara citerade av andra
  publikationer.
• ISI-databaserna missar ca 5 av citeringar i sina
  egna databaser.
• Vissa verk som borde citeras citeras inte.

23
Alternativ till bibliometriska metoder

• Peer review (kollegiegranskning)
• FoU-pengar i kombination med bibliometriska
  indikatorer
• Undersökningar?
• Tidskrifters läskrets?

24
Bibliometri och resursfördelning

• Resurser för kvalitet SOU 200781
• och
• Ett lyft för forskning och innovation Prop
  2008/0950
• Sverige är ett kunskapsland
• Globalisering innebär ökad konkurrens
• Forskning är nyckeln till Sveriges ekonomiska
  tillväxt
• Sverige måste vara med internationellt
• Svensk forskning har tappat i kvalitet under de
  senaste 20 åren

25
Bibliometri och resursfördelning
26
Bibliometri och resursfördelning
27
Bibliometri och resursfördelning

• Propositionen fastslår att 5 av det årliga
  forskningsanslaget kommer att bli
  konkurrensutsatt efter en bibliometrisk
  indikator.
• Sveriges universitet och högskolor konkurrerar
  med varandra om en pott pengar (2010 blir det SEK
  900m).

28
Bibliometri och resursfördelning

• Modellen
• Presenterades i RUT2 utredningen och utvecklades
  av Ulf Sandström.
• ISI artiklar x ISI citeringar
  Bibliometriska index
• Lärosätets andel av de summerade indexen
  andelen av pengar lärosätet blir tilldelat

29
Bibliometri och resursfördelning

• ISI artiklar (produktion)
• Antalet artiklar med publiceringsår 2005-2008 i
  ISI-databaserna.
• Fraktionerat enligt författaradresserna.
• Justerat på makroämnenivå (med Waring
  referensvärden)

30
Bibliometri och resursfördelning

• ISI citeringar (kvalitet / genomslag /
  synlighet)
• Antalet citeringar erhållna av artiklarna
  2005-2008.
• Fraktionerat enligt författaradresserna.
• Normaliserat på ISI tidskriftsklassnivå.

31
Bibliometri och resursfördelning

• Kritik
• Dålig täckning av vissa ämnen, speciellt
  humaniora
• Det är bara tidskriftsartiklar som gäller
• Referensvärdena för produktion (sk. Waring) inte
  statistiskt fastställda
• Bristfälligt tilldelning av tidskrifter till
  makroämnen

32
Alternativ till nuvarande modellen?

• Storbritannien och Australien använder likadana
  modeller
• Effektivitetsmått citeringar per investerad
  krona
• Norge har gått en annan väg en egen nationella
  publiceringsdatabas, FRIDA

33
Den norska modellen

• Räknar bara publikationer
• Räknar
• Förlagsproducerade monografier
• Kapitel i förlagsproducerade monografier
• Artiklar i vetenskapliga tidskrifter och serier
• Inga citeringar
• Kvalitet
• Förlagen och tidskrifterna är utvalda utifrån
  kvalitetskriterier
• Viktning av förlag och tidskrifter två nivåer

34
Norges poäng system
35
Kritik mot norska modellen

• Inte alla tidskrifter och förlag ingår i systemet
• Ingen belöning för citeringar
• Leder till publiceringshysteri som i Australien?
• Begränsad till böcker och artiklar inga
  konferensbidrag eller rapporter osv (pga peer
  review-problem)

36
Framtiden

• Behövs en ny proposition för att ändra på den
  nuvarande modellen
• Vetenskapsrådet har uppdraget att samla in data
  och räkna fram den bibliometriska indikatorn i
  resursfördelningen
• VR har även uppdraget att utveckla modellen
• Tidigare tänkt på PEK vs SEK antalet
  citeringar per krona i FoU-pengar
• Nu tänker de använda SwePub men oklart på
  vilket sätt