PowerPoint-esitys

1
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Övergripande historisk utveckling
2.
Utveckling och förändring i samhället
Folkbildning
Vuxenutbildning
1850
1960
1990
Övergång
Övergång
Efterindustriellt

Agrart samhälle I n d u s t r i s a
m h ä l l e
samhälle
?
2
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Folkbildningen på 1900-talet
välfärdssamhälle
civilsamhälle
servicesamhälle
Jordbrukssamhälle
Industrisamhälle IT/Kunskapssamhälle
övergång
övergång
folkbildningen
folkbildning och
folkbildningens
föds
förenings-
och
rötterna i
verksamhet i kris ?
förenings-
ungdomsföreningar
nykterhetsrörelsen
verksamhetens
nya typer av
arbetarrörelsen
glansperiod
rörelser
väckelserörelser
3
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Likheter och olikheter vid de två
övergångsperioderna
Likheter de övergripande strukturerna förändras
- arbete (relationen fritid och arbete),
organisationer/företag, geografi/internationalism
(världen krymper), synsättet på tiden,
familjestruktur (identitet) osäkerhet inför det
nya - negativa reaktioner - destruktivism,
polarisering förändringar i värdesystem,
ideologierna friheten, öppenheten ökar (?)
kollektivism som reaktion på en ökande
individualism decentralisering - verksamhet på
lokal nivå andlighet Olikheter vid första
övergången inga vuxenutbildninginstitutioner/organ
isationer samhällsystemet outvecklat, på osäker
grund förändringstakten - förändringens
synlighet inlärningsbehovet vi vet mera idag,
kan mera jämlikhet mellan könen framtidstron
4
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Ideologier och rörelser bakom folkbildningen
Finland
Sverige
England
Ungdomsföreningsrörelsen
Nykterhetsrörelsen
Arbetarrörelsen
Kristna värderingar
Väckelserörelsen
Arbetarrörelsen
nationalism, humanism,
Arbetarrörelsen
medborgarskap
liberalism, humanism,
skötsamhet
,
Folkbildnings-
socialism, demokrati
medborgarskap
verksamhet
rättvisa
jämlikhet
människovärde
frihet
5
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Salo, P. Suoranta, J. 1999 The four moments of
adult education from morel economy to life
politics

• Den moralekonomiska perioden 1850-1945
• Moralekonomi
• - anpassning till den lineära, av maskinen
  determinera tidsuppfattningen
• - nationalisering alla skall utbildas till
  medborgare i en nation (ett språk, en vilja)
• 1) Finländsk kontext
•  
• vuxenutbildningen föds under en övergångsperiod
  från ett förmodernt
• jordbrukssamhälle till modernt industrisamhälle
• det kapitalistiska produktionssystemet bestämmer
  uppfattningen om idéen om
• moraliskt beteende och gott liv
• modernisation - framväxt av nationalstaten
•  
• Castren 1929
• Med fritt bildningsarbete anses den mångfald av
  verksamheter, vilka syftar till att hos den
• vuxne väcka och främja fria strävanden till
  självfostran, dvs. deras strävan att fördjupa och
  
• utvidga sina kunskaper samt förädla sitt
  känsloliv och uppförande. Syftet med dessa verk-

6
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Salo, P. Suoranta, J. 1999 The four moments of
adult education from morel economy to life
politics

• Den moralekonomiska perioden 1850-1945
• 2) Nordisk kontext
•  
• - sociala rörelser som växer fram på
  grästrotsnivå
• - social orientering och engagemang
• a) förbättra levnadsförhållanden för folket
• b) att genom utbildning utveckla folkets
  kapacitet att ta hand om sig själv
•  
• De filantropiska och liberala representanter
  Först(ut)bildning, därefter bröd
• Arbetarrörelsen Först bröd, sedan (ut)bildning
•  
• 3) Angloamerikans kontext
• Pragmatism vuxenutbildning föds som respons
  till de vardagliga problemen
• inte för att stöda eller motarbeta modernism
• - Repair-activity som förverkligas på ett
  realistiskt, pragmatiskt och icke-ideologiskt
  sätt
• åtgärda och påverka de missförhållanden som
  orsakades av modernisering och in-
• dustrialisering

7
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Salo, P. Suoranta, J. 1999 The four moments of
adult education from morel economy to life
politics

• Planeringspolitik 1945-1985
• - framtidstro, ekonomisk och produktionsteknolgisk
  till växt särskilt under 1960-talet
• - fokusering på yrkesutbildning tänka om
  innehållet
• idéen och teorin om Human kapital, d.v.s. den
  positiva korrelationen mellan
• utbildning(sgrad) och produktion/ekonomsik
  tillväxt
• utbildningspolitik och vuxenutbildningspolitik
  växer fram -gt centralt styrd planering
• och sturning av utbildning
• Välfärdsstaten och -samhällen byggs upp
• en allt större offentlig sektor
• det sociala engagemanget som kännetecknat
  folkbildning uttunnas
• - fokuset från grupper och samfund till
  individens själförverkligande/pers. utveckling
• kopplingen till den omedelbara
  vardagsverkligheten försvinner
• Tre anglo-amerikanska vuxenutbildningsparadigm
• A) Livslång utbildning Unesco vetenskaplig
  humanism
• B) Andragogik Knowles självstyrning
• C) Kritisk-radikal inriktning Freire -
  befrielse

8
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Salo, P. Suoranta, J. 1999 The four moments of
adult education from morel economy to life
politics

• Marknadsekonomi 1985-gt
• Ekonomiska värden och teknologisk utveckling
  (IKT)
• Lågkonjunktur och strukturomvandling
• Vuxenutbildningen från statens styrning till
  marknaden
• förändringar i finansieringsgrunder (t.ex.
  fritt bildningsarbete)
• Arbetsmarknads- och näringslivsinriktning
• Livslångt lärande, fortbildning,
  kompetensutveckling
• En nästan helt ny vokabulär
• kund, konsument, konkurrens, profilering,
  kvalitet, självvärdering, konsultering,
• effektivitet, effekter
• Individen lämnas allt mer ensam skall själv
  tolka verkligeheten, förväntningarna,
• skissa upp framtidsscenarier, göra taktiska,
  operativa och strategiska val

9
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Tuomisto, J. 1999. Kansanliikkeistä koulutukseksi

• Allmänna ideologiska trender under 1800-talet som
  kommer till uttryck
• i de sociala rörelsernas verksamhet
• i folkupplysning- och folkbildningsarbete
• upplysningsidéen - betonar betydelsen av
  kunskap och rationellt tänkande
• i utvecklandet av individen och samhället. Sprids
  till Finland under 1800-talet
• nationalism och uppkomst av nationalstater
  under 1800-talet (ett folk, en nation)
• socialistisk ideologi som resulterar i
  uppkomsten av arbetarrörelsen kring
• sekelskiftet (att höja bildningsnivån hos
  arbetarbefolkningen en viktig utgångspunkt)
• liberalismen inom vilken man arbetade för
  mindre kontroll och styrning av det
• ekonomiska systemet
•  
• Först kom folkskolan och folkundervisningen,
  därefter det fria folkupplysningsarbetet
• (med fria ville man skilja åt den
  folkundervisningen som riktades mot vuxna)

Vilka är de ideologiska trenderna som uppstått
under 1900-talet och som kommer till uttryck i
den tid vi lever i ?
10
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Tuomisto, J. 1999. Kansanliikkeistä koulutukseksi
Uppkomsten av folkupplysningsarbetet i Finland
(kansanvalistustyö) 1874-1917   Kan indelas i två
perioder (1) det inledande skedet under vilken
eliten, de bildade tog hand om folkupplysningen (2
) det andra skedet under vilken folkrörelser och
medborgarorganisationer tar själv hand om
upplysningsarbetet   -gt förenades av en kamp för
finsk kultur och en självständig nation   1874
grundas Kansanvalistusseura som var en
organisation vars uppgift var att främja
undervisnings- och kulturverksamhet bland den
vuxna befolkningen folket och nationen uppstod
genom folkrörelserna
11
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Tuomisto, J. 1999. Kansanliikkeistä koulutukseksi
Ungdomsföreningsrörelsen -gt folkhögskolorna Då
ståndsamhällets och byasamhällens sammanhållande
kraft börjar minska behövs det nya umgängesformer
för att hålla samman och skapa gemenskap bland
befolkningen på landsbygden och skydda
landsbygdens ungdom från fördärv Den första
ungdomsföreningen grundas i Kauhava 1881 och den
deklamerade som sin uppgift att främja bildning
bland ungdomen på landsbygden   Tanken om
folkhögskola föddes inom den danska frihets- och
nationalitetsrörelsen i början av 1800-talet.
Den danska kulturen var invaderad av främmande
inslag tysk dominans i fråga om språk och
politik. Det danska och nordiska kulturarvet låg
i träda. Folkhögskolan i Sverige fick fäste
genom den praktiskt inritade skandinavismen
samhörighet, gemensamma historiska och
kulturella rötter (Gustavsson 1991)   Nykterhetsr
örelsen Fungerade som en förstadie till
arbetarrörelsen. Arbetarbefolkningen organiserade
sig och utvecklade sin samhälleliga medvetenhet
inom nykterhetsrörelsen. Supandet försämrade den
enskilda arbetarens och hela arbetarrörelsens
möjligheter att främja sina egna intressen
12
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Tuomisto, J. 1999. Kansanliikkeistä koulutukseksi
Arbetarrörelsen -gt arbetarinstitut Organiserades
under 1800-talets slut som en politisk och
samhällelig maktfaktor. Påverkades av
urbanisering, industrialisering (generalstrejk
1905) Betonade betydelsen av utbildning och
kunskap som medel till samhällelig makt   Bestod
av den politiska rörelsen, fackföreningsrörelsen,
idrottsrörelsen, kvinnorörelsen,
andelslagsrörelsen   Kvinnorörelsen Bestod i
huvudsak av kvinnor från medelklassen Man höll
sig till den kvinnoideal som framträtt inom
nykterhetsrörelse. Kvinnan som hjälper de svaga
och utslagna, moderlighet och hem som
ideal, Emancipatorisk, omhändertagande
moderlighet (en social och etisk aspekt, förmåga
att ta hand, om, uppfostra, förstå)   Suomen
naisyhdistys, Unioni Naisliitto, Marttayhdistys,
Valkonauhayhdistys NNKY m.m.  
13
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Sarja, J. m.f.l. 1994 Fritt bildningsarbete i
Svenskfinland
Grundläggande principer för det fria
bildningsarbetet i Finland i början av
1900-talet (enligt Castren, Liakka, Harva, Alanen
m.fl.)   - Humanism mångsidig utveckling av
personligheten som en aspekt - självständighet,
behärskning av realiteter, samarbetsförmåga,
vid tidsomfattning och lång spännvidd,
kontinuerlig beredskap för inlärning   -
Självfostran   - Studiemässighet   -
Allmänbildning   - Det fria bildningsarbetets
autonomi   - Människans förståelse av sitt liv
14
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Gustavsson, B. 1991 Bildningens väg tre
bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930
Sverige frikyrkorörelse nykterhetsrörelse
arbetarrörelse De tre centrala folkrörelserna
har gemensamma drag och liknar varandra, har
sina rötter i upplysningen och franska
revolutionen Tre bildningsideal inom den svenska
arbetarrörelsen   (1)    Medborgarbildningsidealet
förankring i upplysning (2)   
Självbildningsidealet förankring i
nyhumanism (3)    Personlighetsbildande ideal
mera självständig strömning   Står i komplext
förhållande till varandra, finns motsättningar
mellan dem   Bildningens två sidor process och
mål Bildningens motsättning mellan elitism och
jämlikhet (Allmän)bildning kontra specialisering
(yrkesbildning)  
15
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Gustavsson, B. 1991 Bildningens väg tre
bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930

• (1) Medborgarbildning (Richard Sandler)
•  
• Betonade medborgerliga kunskaper om samhället som
  måste underkastas
• en kritisk granskning
• En stark prägel av professionalisering och
  specialisering
•  
• Folkbildningens allmänna mål är
•  
• praktiska färdigheter
• medborgerliga kunskaper
• en vid allmänbildning
•  
• Allmänbildning, yrkesutbildning, grundskola

16
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Gustavsson, B. 1991 Bildningens väg tre
bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930
(2) Självbildning (Oscar Olsson)   En metod för
kunskapssökande, bildning som självverksamhet Bil
dningsprocessen sin utgångspunkt i varje individs
inneboende anlag, slumrande resurser som under
gynnsamma omständigheter kan väckas till liv och
utvecklas till en oändlig process som varar livet
ut förutsätter självaktivitet
Självbildningsidealet motiverar idéen om
studiecirkeln Studiecirkeln som en
sammansmältning av självbildningsarbetet i
folkrörelserna och den intellektuella
motiveringen(förmedlades av inflytelserika
kulturpersonligheter)   Folkbildning, fritt
bildningsarbete
17
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Gustavsson, B. 1991 Bildningens väg tre
bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930
(3) Personlighetsbildning (Arthur Engberg)
  Bygger på andra traditioner, har sin
huvudsakliga plats inom den högre
utbildningen Den klassiska bildningsidealen
(grekisk kultur, språk dess egenvärde) Språket
centralt inslag modersmål, stilistik Förnuftet,
tankens klarhet och begreppsreda i resonemangen,
drifterna skall tyglas Bildningen skall vara
helt fri och bygga på människans egen
strävan Den fria personligheten utan personlig
frihet ingen bildning   vetenskaplighet,
klassisk akademisk bildning
18
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Arvidson, L. 1993. Adult education and
democracy. The role of the Swedish social
movements
Begreppet självbildning   - att (ut)bilda sig
själv men tillsammans med andra - att själv ta
tag i det och (ut)bilda sig själv   Biblioteket
som ett medel/stöd för självbildning sockenbibliot
ek - rörelsebibliotek - (studie)cirkelbibliotek  
- boken som den viktigaste informations- och
kunskapskällan - biblioteket nödvändigt för
vetenskaplig forskning - skönlitteratur som en
återspegling av människans tillvaro - biblioteket
inbjuder till självbildning och erbjuder
möjlighet att vara självstyrd   Studiecirkeln -
kan förverkligas trots brist på resurser (lärare,
studiematerial) - som inlärnings/undervisningsmeto
d ett pragmatisk, pedagogiskt och filosofiskt
motiv - initiativ från gräsrotsnivån och
opposition till statsmakten
19
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Ambjörnsson, R. 1989. Den skötsamme arbetaren

• De skötsamma arbetarna i Holmsund
• Industrialism
• - uppkomst av små sågverksamhällen
• upplösning av de traditionella släkt- och
  byasamhällen, den sociala kontrollen
• ny social ordning, nya förhållanden rotlöshet
  supandet
• Folkbildningsverksamheten
• - ett resultat av en samhällelig förändrings- och
  utvecklingsprocess
• - en verksamhet som på många olika sätt påverkas
  och utformas av samt samverkar
• med andra samtida fenomen, såsom väckelse-,
  nykterhets- och arbetarrörelsen.
•  
• Begreppen skötsamhet och bildning antyder något
  om människans möte
• med världen och verkligheten.
•  
• Skötsamhet
• - egenskaper som uthållighet, besinning,
  eftertänksamhet och reflexion.
• - att medvetet kontrollera omgivningens impulser
  och influenser på individen

20
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Ambjörnsson, R. 1989. Den skötsamme arbetaren

• Bildning
• - en medveten process under vilken människan
  använder sig av yttre influenser,
• t.ex. i form av kunskap och sin egen
  personlighet i syfte att utveckla och odla
• sin uppfattning om sig själv och sin relation
  till omgivningen
• - en målsättning, en process och ett resultat.
•  
• 1) Nykterheten och nykterhetsrörelsen
  (Godtemplarrörelsen)
• - det första steget i arbetarnas eget
  bildningsprojekt
• - skapa en ny människa, odla fram en ny karaktär
  i motsats till det råa och
• okultiverade supande arbetaren
• - högläsning och diskussion under möten
  förstadiet till regelrätt bildningsverksamhet
• studiecirkelverksamheten sin upprinnelse i
  bokutlåningen.
• - gt studiecirklarna diskuterade, reflekterade
  och argumenterade man kring det lästa.
•  
• Läsning blev ett led i en emancipationsprocess
  vars primära målsättning
• var en människa som kunde argumentera och
  reflektera över den tillvaro
• av vilken hon tidigare utgjort en
  oreflekterande del.

21
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Ambjörnsson, R. 1989. Den skötsamme arbetaren

• 2) Arbetarrörelsen - socialism
• - socialdemokratiska agitatorer informerade,
  lokala fackföreningar bildades,
• den första blockaden och strejken organiserades
  gt industrialismen var på gång.
• - världen och verkligheten för arbetaren var
  förbryllande, ständigt i förändring.
•  
• Den bildning som man kunde erhålla genom att låna
  böcker från logebiblioteket,
• att delta i studiecirklar samt att diskutera och
  argumentera på de allmänna mötena
• gav arbetaren förutom behövliga kunskaper också
  en möjlighet att reflektera
• gt en möjlighet att tillsammans med andra öka
  förståelsen om sig själva och
• den omgivande verkligheten
• Studiecirklar och kurser ordnades i ämnen som
  kulturhistoria och kommunalkunskap
• Teaterföreställningar, revyer och deklamationer
  stod för den kulturella dimensionen
•  
• Nykterhetsrörelsens till sin grundkaraktär
  individualistiska bildningssyn konfronteras med
• arbetarrörelsens mera kollektivistiska
  bildningssyn. Inte någon allvarlig motsättning.
• Rörelserna grep in i varandra, den
  individualistiska och kollektivistiska
  bildningssynen
• kompletterade varandra.

22
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Nordhaug, O. 1986 Adult education and the welfare
state Institutionalization of the social
committement
Fyra tidiga folkbildningstraditioner i Norge   1)
den borgerliga traditionen a) en liberal
förbättra de sämst ställdas position b)
filantropisk välgörenhet - grundade
arbetarsamfunden - en altruistisk och en
taktisk-politisk falang   2) arbetarrörelsen   -
först endast politisk agitation - i början av
1900-talet kvälls- och dagskolor för politiska
agitatorer - arbetarnas opplysningsforbund 1931 -
kamp för revolutionära förändringar i
samhället   3) väckelserörelsen 4) en
icke-religiös landsbygdstradition
23
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Arvidson, L. 1993. Adult education and
democracy. The role of the Swedish social
movements

• Två synsätt på (ut)bildning under folkbildningens
  uppkomst
• Harmoniorienterat synsätt
• (ut)bildning ett medel att förändra individen
• och kunskap som ett självändamål
• Konfliktorienterat synsätt
• (ut)bildning som ett medel för social förändring
• och kunskap som ett medel (instrument) att
• åstadkomma förändring (kunskap är makt)
•  

24
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Finger, M. Jansen, T. Wildermeersch, D.
2000 The origins of adult education in Europe
emancipation and re-education
Folk- och vuxenutbildningens rötter i ett
Europeiskt perspektiv - Processes of social
transformation industrialisation,
secularisation, proletarisation, growth of
cities, nation-state building - Period of intense
instability and transformation of the social
fabric -gt conflicts among social groups,
classes, ideologies, emancipatory struggles - The
role of adult education in efforts to
emancipate/discipline various groups -
Enlightenment as the common ground for all
projects - Various social and cultural movements
labour movement, farmers movements,
nationalistic movements   Emancipation and
identity work (revolts against oppressive
traditions) Re-education materially more
decent life and ontological security (project
they were involved in made historical and
existential sense)   Re-education
Create conditions for functional qualification
-gt vocational and
continuing education Emancipation
Create conditions for existential qualification
-gt
liberal adult education
25
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Arvidson, L. 1993. Adult education and
democracy. The role of the Swedish social
movements

• Utvecklingen inom folkbildning senare under
  1900-talet - Sverige
•  
• från ett instrumentellt synsätt på kunskap till
  att betrakta kunskap som
• ett självändamål att kunna argumentera,
  diskutera, känna till lagstiftning,
  nationalekonomi m.m.
• - från ett kollektivistiskt synsätt till ett
  individualistiskt synsätt
• de samhälleliga ämnen ersätts av mera
  fritidsinriktade ämnen
• från spontanitet till organisering organisation
  till institution
• från självbildning till allmän utbildning från
  specifika grupper till allmänheten,
• från organisationsorientering till
  utbildningsmarknadsorientering)
• Folkbildningen och studiecirkelverksamheten blir
  en del av vuxenutbildningssystemet
•  
• Instrumentet för att
  skapa ett välfärdssamhälle
• blir ett
  instrument för välfärdssamhället

26
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
Nordhaug, O. 1986 Adult education and the welfare
state Institutionalization of the social
committement

• Utvecklingen inom folkbildning senare under
  1900-talet Norge
• - från idealism till kommersialism
• - institutionalisering av det sociala
  engagemanget
• - från att ha främjat social förändring till att
  förhindra social förändring
•  
• Folkrörelserna i början av 1900-talet
• - representerade en sub- och motkultur till
  samhällets dominerande kultur
• - mål att åstadkomma social förändring
  (ståndsamhället)
• - kämpa för demokrati
• skapa aktiva medborgare, utbilda ledare,
  förbättra rörelsens inre effektivitet,
• propagera för dess kultur
•  
• De nya sociala rörelserna i slutet av 1900-talet
• - direkt demokrati i stället för representativ
  demokrati
• - finns alltid en ansvarig för det som görs
  individuellt ansvar
• - internationella till sin karaktär (kopplar
  inrikes och utrikespolitik samman)
• - frågor inom den offentliga sektorn blir frågor
  för civilsamhället