H - PowerPoint PPT Presentation

1 / 31
About This Presentation
Title:

H

Description:

Title: Ansvarskommitt n och Regionfr gan Author: sa Ehinger Berling Last modified by: Birgitta Torg n Created Date: 9/6/2005 9:01:28 AM Document presentation format – PowerPoint PPT presentation

Number of Views:56
Avg rating:3.0/5.0
Slides: 32
Provided by: saEh
Category:
Tags:

less

Transcript and Presenter's Notes

Title: H


1
Hållbar samhällsorganisation med
utvecklingskraft slutbetänkande från
Ansvarskommittén
Föredrag av Björn Sundström
2
Vad är problemet nu och framöver?
  • Demografin
  • Minskande andel i arbetskraften
  • Ökande behov av välfärdstjänster
  • Teknisk och ekonomisk utveckling
  • Större möjligheter att bota/lindra allt fler
    sjukdomar
  • Högre efterfrågan på välfärdstjänster
  • Allt mer sammansatta behov/önskemål från
    medborgarna
  • Skillnader finns i kommunernas/landstingens
    välfärdsproduktion
  • Initiativen från nationell nivå är för många, för
    sektorsorienterade och för okoordinerade
  • Ansvaret för att skapa goda tillväxtbetingelser
    är splittrat staten har övergivit länen för
    länge sedan

3
Den demografiska utmaningen i det kommunala
uppdraget
4
Förändring av antalet personer i olika åldrar
5
Kommunal styckkostnad, 2003
6
Genomsnittlig kostnad per person inom
äldreomsorgen
Ålder Kvinnor Män
65-74 10 700 10 200
75-79 36 700 27 900
80-84 81 400 56 000
85-89 165 400 115 700
90 304 200 228 000
Källa Kommunförbundet
7
Boendeformer enligt IBF(institutet för bostads-
och urbanforskning)
  • Exbo
  • Gambo
  • Kombo
  • Mambo
  • Vedbo
  • Delsbo
  • Fågelbo
  • Förbo
  • Gråbo
  • Krylbo
  • Närbo
  • Sambo
  • Svärbo
  • Särbo
  • Turbo
  • Gravbo

8
Den demografiska utmaningen
Befolkningsutveckling ilokala arbetsmarknader
Andel sysselsatta inom äldreomsorgen
Källa SCB samt Svenska Kommunförbundets
långtidsutredning
9
Kostnader per capita - sista levnadsåret
10
Bruttonationalprodukten (BNP) 1950-Miljoner kr,
2000 års priser
11
Demografiskt tryck och offentlig
konsumtionsökning per år 1950-2000
12
Är skattetaket nått?
13
Det långsiktiga behovet av kommunalskatt
Källa Svenska Kommunförbundets långtidsutredning
Kommunala framtider (år 2002)
14
Statens styrningsproblematik
Den politiska arenan
Riksdagen Lagar
FörordningarFöreskrifter Tillsyn
Verksamheten
15
Specialiseringstrycket på kommunerna
16
Staten
  • Stort behov av att återsamla staten
  • Tvärsektoriellt beslutsfattande
  • Ny modell för samordning av staten Utvecklat
    samspel RK länsstyrelserna sektorsmyndighetern
    a
  • Regeringskansliet bör ses över
  • Offentlig tillsyn som princip ett statligt ansvar
  • sektorsmyndigheternas tillsyn samlokaliseras
  • länsstyrelserna övertar flertalet av kommunernas
    tillsynsuppgifter

17
Staten och den kommunala sektorn
  • Ansvaret för välfärdstjänsterna delas av staten
    och den kommunala sektorn
  • Statens styrning inriktas på normering
  • Ta vara på kunskapsstyrning bättre nationell
    informationsförsörjning
  • Relationen brister i tillit och dialog
  • Lägg fast en ordning för samråd mellan staten och
    kommunsektorn

18
Primärkommunerna
  • Nuvarande kommunindelning behålls tills vidare
  • Underlätta kommunsamverkan
  • Länsstyrelserna ska följa utvecklingen i
    kommunerna
  • Särskilda bidrag för kommuner som vill gå samman
  • Utjämningssystemet bör ses över
  • Kommuner ska redovisa sin samverkan
  • Fokusering på välfärdstjänsterna och
    grundläggande samhällsplanering
  • Tillsyn (enligt EG-förordningar, lagar, andra
    föreskrifter) blir i princip ett statligt ansvar

19
Hälso- och sjukvården
  • Decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem
    främjar utvecklingskraft och effektivitet
  • Huvudmännen behöver viss storlek för att klara
    kunskapsbildning och spridning samt långsiktigt
    utvecklingsarbete
  • Landstingen ersätts av väsentligt färre och mer
    jämnstora regionkommuner med ansvar för regional
    utveckling och för hälso- och sjukvård
  • Ett regionsjukhus per regionkommun (alt.
    institutionaliserat samarbete)
  • Statlig styrning renodlas mot normering
    förstärkt kunskapsstyrning bl.a. via regionala
    kunskapscentra

20
Hälso- och sjukvården (forts)
  • Samlad patientlagstiftning
  • Medborgarens fasta läkare kan vara annan än
    allmänspecialist
  • Socialstyrelsen samordnar SBU, LMV
  • Bedömningar och resonemang
  • Tillsynen bör flyttas från Socialstyrelsen och
    samordnas med tillsyn över socialtjänsten
  • Företagshälsovårdens roll bör utvecklas
  • Om inte nya lagen får effekt bör kommuner få
    anställa läkare
  • Ev. bör man överväga sammanslagning av FK/AMS
  • Ev. bör regionerna ta över ansvaret för
    missbrukarvården

21
Regional utveckling
  • Två delar i det regionala utvecklingsarbetet
  • Utvecklingsuppdraget (prioriteringar,
    avvägningar, processledning) - regionkommun
  • Myndighetsuppdraget (statlig samordning, tillsyn,
    uppföljning och kunskapsbildning) - länsstyrelse
  • Regionkommunerna övertar landstingens övriga
    åtaganden
  • På sikt ev. fler uppgifter
  • Dialog och samverkan med primärkommunerna
    avgörande
  • Lag om regionalt utvecklingsarbete

22
Lag om regionalt utvecklingsarbete
  • Regionkommunen skall leda och samordna det
    regionala utvecklingsarbetet i länet
  • Regionalt utvecklingsprogram(inkl geografiska
    regionintressen och regiontrafikplan)
  • EUs strukturfonder (bindande yttranden)
  • Regionalt utvecklingsanslag (ersätter
    länsanslaget)
  • Regionala tillväxtprogram
  • Lokal och regional kollektivtrafik
  • Regionalt anpassa och konkretisera nationella
    miljömål
  • Regionalt folkhälsoarbete, naturvård,
    kulturmiljövård
  • Besluta om statsbidrag till regionala
    kulturinstitutioner
  • Bedriva regionalt jämställdhetsarbete

23
Relationen regionkommun primärkommun
  • Primärkommunen har en egen och viktig roll i det
    regionala utvecklingsarbetet
  • Kommunalt planmonopol
  • Lokala näringslivskontakter
  • Kommunal attraktivitet (skolor, barnomsorg,
    service, kultur och fritid mm)
  • Regionkommunen
  • är inte i konstitutionell eller någon annan
    mening överordnad primärkommunerna
  • kan inte fatta beslut som är juridiskt bindande
    för primärkommunerna
  • Regionintressena ska utgå från den kommunala
    översiktsplaneringen
  • Det är genom samråd och dialog som
    regionintressena ska hävdas

24
Sammanfattande problemanalys
  • Sektoriseringen måste balanseras med
    tvärsektoriellt perspektiv
  • Den regionala samhällsnivån är oöverskådlig och
    splittrad
  • En ny regional samhällsorganisation med tydligare
    roller och uppgiftsfördelning behövs
  • En förutsättning för reformerna är en ny,
    gemensam läns- och regionindelning med väsentligt
    färre enheter än idag

25
Särskilt yttrande från SKLs sakkunniga
  • Miljötillsynen tillhör de tillsynsområden som
    inte kan komma ifråga att flytta till
    länsstyrelserna.
  • Det föreslagna samrådet mellan staten och
    kommunsektorn bör lagstadgas.

26
Indelningskriterierna
27
Kriterier för regionindelning
  • Gemensam läns- och regionkommunindelning (giltig
    även för statliga myndigheter)
  • 1-2 miljoner invånare (ej under 500.000)
  • Ett regionsjukhus/region (alt institutionaliserat
    samarbete)
  • Ett universitet/region med betydande fasta
    forskningsresurser
  • LA-regionerna utgör byggstenar
  • Människor ska kunna känna anknytning
  • Slutsats 6-9 län/regionkommuner

28
Möjliga regioner (baserat på AKs resonemang)
Norra Sverige 12 regioner Mellansverige 23
regioner Södra Sverige 34 regioner Summa 6-9
regioner
29
Slutsats
  • 6-9 län/regionkommuner i Sverige
  • 1-2 län/regionkommuner i norra Sverige
  • 2-3 län/regionkommuner i mellansverige
  • 3-4 län/regionkommuner i södra Sverige

30
Den fortsatta processen
31
Tidsplan i anledning avAnsvarskommitténs
betänkande
Regionkommun kan träda ikraft
32
Indelningsprocessen
  • Tre särskilda utredare/process-ledare/förhandlings
    personer
  • Kartan överenskommen vår/sommar 2008
  • Genomförande till 2010 (undantagsvis 2014)
Write a Comment
User Comments (0)
About PowerShow.com