F

1
Föreläsning 7

• Qing-dynastin
• Från grundandet till Taiping-upproret

2
Kina under den manchuriska Qing-dynastin
3
Introduktion till perioden

• Ming-dynastin kollapsar 1644 då uppror kulminerar
  i Li Zichengs intåg i Peking
• Översvämningar och epidemier i tio prov. 1641-42
• Chongzhen-kejsaren begår självmord i
  Jingshan-parken
• Den kinesiske generalen Wu Sangui släpper i detta
  skede in manchuerna och gör gemensam sak med
  dessa
• Rebellarmén ca 1 miljon. QingWu Sanguis arméer
  250 000 man
• Rebellerna drivs på flykt efter slag utanför
  Peking

4
Fortsatt introduktion

• De nordliga arméerna fortsätter söderut
• 1662 De sista Ming-lojalisterna besegras
• 1673-1681 Han-kinesiska generaler som samarbetat
  med manchuerna gör uppror
• Motståndsnäste på Taiwan slås ned 1683
• 1683-1796 Pax Sinica - Den kinesiska freden

5
Det universella imperiet

• Ursprunglig frågeställning Minoritet i ett hav
  av kineser - manchuerna endast 2-3 av Kinas
  befolkning. Hur var detta möjligt?
• Men manchuerna hade en fot i båda kulturerna
• Formel för samexistens Delaktighet - för alla!
• Det universella imperiet omfattar alltså alla
  grupper i regionen han-kineser, manchuer och
  mongoler i förvaltningen lättare att handla
• Viktiga dokument och texter på monument finns på
  kinesiska, manchuriska, mongoliska och tibetanska

6
(No Transcript)
7
Qianqingmen
8
Bilder av den manchuriske kejsaren

• För han-kineserna framställdes kejsaren som
  bildad konfucian (genom deltagande i konf. Riter
  kejserligt stöd till litterära projekt stöd till
  akademier examineringssystemet)
• För mongolerna beskyddare av lamaistisk buddhism
  och företrädare för stäppfolken (titlar, ämbeten,
  handel)
• För manchuerna oförstörd manchu. Regelbundna
  resor till Manchuriet i ny dager (jakt, ridsport)

9
Kangxi-kejsaren som skolar
10
(No Transcript)
11
Qianlong-kejsaren på jakt
12
Kejserlig jakt i norr
13
Kejsaren som boddhisatva
14
Yongzheng-kejsaren som mongolisk ädling
15
Andra faktorer bakom den manchuriska framgången

• På lokal nivå Liten eller ingen skillnad (endast
  frisyren!). Nästan bara han-kineser i lokal
  förvaltning (länsnivå)
• Grödor från Amerika sötpotatis, majs och
  jordnötter
• Kamp mot korruption, bl a högre löner för
  ämbetsmännen

16
Vägen till Pax Sinica- Arvet efter Nurhaci

• Manchuerna i nuvarande Heilongjiang och Jilin.
  Jordbruk, jakt och boskapsskötsel. Ginseng!
  Ättlingar till jürchen-folket
• Delar av regionen under militär förvaltning
• Nurhaci enar stammar/hämnas fadern i början av
  1600-talet
• 1616 Yngre Jin utropas. Fientlig inställning
  till kineser.

17
Vägen till Pax Sinica II

• 1619 Regelrätta strider med Ming-styrkor inleds
• Förbund med mongoliska stammar
• 1615 Fanorna. Fyra växer till åtta (Gul, vit,
  blå, röd, (röd)kantad gul etc)
• Inspirerat av mongolerna 300 hushåll - ett
  kompani 5 kompanier - en bataljon 10 bataljoner
  - en fana. Manchuer, kineser mongoler
• Om varje hushåll bidrog med en krigare kunde an
  fana omfatta 15 000 man

18
Policyskiftet 1626

• Sonen Abahai tar över efter Nurhacis död 1626
• Ny politik sinifiering
• Tar avstånd ifrån massavrättningarna som Nurhaci
  beordrat efter kinesernas uppror 1623

19
Abahais sinifiering

• Igångsätter examinationer för rekrytering av
  personal bland kineser
• 1631 Inrättar sex ministerier (som i Kina) för
  södra delen. Den norra delen under fanorna.
• 1631 Första helkinesiska fanan inrättas efter att
  stor kinesisk befästning kapitulerat med 11 000
  man
• 1636 Dynastinamnet ändras till Qing (ren/klar)
• 1642 åtta helkinesiska fanor. Inte längre
  manchuer vs kineser

20
De upplysta despoterna

• Kangxi-perioden ?? 1662-1722. Kangxi-kejsaren
  regerar på egen hand från 1669
• Yongzheng-perioden?? 1723-1735
• Qianlong-perioden?? 1736-1796

21
(No Transcript)
22
Kangxi-perioden

• 1662-1722 Försoningspolitik gentemot den
  han-kinesiska eliten
• Samtal mellan kejsaren och företrädare för
  han-kinesisk elit om hur Qing-dynastin ska kunna
  vara behjälplig i sammanställningen av
  Ming-dynastins historia
• Resulterar i Boxue Hongru ????1679
• Fler projekt som engagerar Kangxi Zidian Gujin
  tushu jicheng sammanställningar av kom. Till
  klassikerna

23
Ming-lojalister

• Ämbetsmän tveksamma till att tjänstgöra i den nya
  förvaltningen
• Lojaliteteten låg traditionellt hos den dynasti
  där man avlagt examina eller verkat som ämbetsman
• En del lärda valde att leva som munkar i en
  klosterorden, eller som lärare vid en av de många
  privata akademier som fanns i landet
• Om personen var ekonomiskt oberoende kunde han
  ägna sig åt ett projekt. Vanliga projekt berörde
  den sena Ming-dynastin. Frågan Hur kunde detta
  ske?

24
Gu Yanwu -Ming-lojalist och skolar
25
Yongzheng-perioden

• Samhällsklimatet hårdnar något
• Kamp mot korruptionen som börjat spridas under
  senare delen av Kangxi-perioden
• Traditionen med informella brev till kejsaren
  från ämbetsmännen i provinserna
  institutionaliseras under Yongzheng-perioden

26
(No Transcript)
27
Administrationen

• I stort sett som under Ming
• Kejsare Kansli (Neige) Liubu
  Lokalförvaltningen Generalguvernör
  provinsguvernör (provinsnivå) prefekt (flera
  län/städer) länschefen med sin personliga lilla
  stab lokala kanslistaben (på länsnivå)
  baojia-systemet (på lägsta nivån by/stadsdel)
• Under Yongzheng-perioden tillkommer Junjichu
  mellan Kejsare och Kansli (informella möten
  handplockad personal)

28
Qianlong-perioden1736-1796

• Mycket tyder på att Qianlong-kejsaren försökte nå
  en syntes mellan Kangxis generösa hållning och
  Yongzhengs stramhet
• Många betraktar Qianlong-perioden som
  Qing-dynastins höjdpunkt
• Det fanns inte mycket spänningar kvar mellan
  manchuer och han-elit. Dock

29
(No Transcript)
30
Att notera under perioden

• Befolkningsökning 1625 150 miljoner 1680 120
  miljoner 1741 143 miljoner 1762 200 miljoner
  1851 432 miljoner
• Social oro under senare delen av
  Qianlong-perioden Själatjuvarna 1768 Wang
  Lun-upproret 1774totalcensur växer från
  1750-talet rättsprocesser om jord inom klaner
  vanligare
• Vita Lotus-sällskapets uppror 1796-1803 inte en
  överraskning. Slutet på Pax Sinica

31
Handel

• Kina exporterade i stort sett samma varor som
  tidigare under Ming - främst siden och porslin
• Men från och med 1600-talet började man i stor
  skala att också exportera te från odlingarna i
  Fujian och Zhejiang
• Positiv handelsbalans gentemot Europa, som
  uppfattade det hela som att Kina inte var villigt
  att importera
• Men man importerade det man hade bäst användning
  för - mängder av silver.

32
Opium

• En produkt fann dock sin väg in på den kinesiska
  markanden - opium, en drog som sedan en tid
  tillbaka varit känd i Kina och främst använts för
  medicinskt bruk.
• Det var importen av opium som under 1820-talet
  och framåt som i mycket stor utsträckning bidrog
  till att Kina fick en negativ handelsbalans
• Mer silver strömmade ut ur landet än vad som kom
  in, trots att Kinas export ständigt ökat i volym.
  

33
Opiumhandelns utveckling

• 1729 200 lådor
• 1731 Förbud mot import av opium
• 1790 400 lådor
• 1817-19 4228 i snitt
• 1821 5959
• 1823 9035
• 1830 19956
• 1836 omkring 30 000
• 1838 minst 40 000

34
Triangelhandeln

• Ostindiska kompaniets opiumhandel med Kina
  börjar utvecklas mer systematiskt från 1816 då
  den utvecklades till en triangelhandel mellan
  Storbritanien, Indien och Kina

35
Hur det gick till

• Från Storbritannien exporterade varor som såldes
  i Indien (textilier bland annat).
• Man köpte upp opiumskördar på landområden som
  kontrollerades av kompaniet.
• Detta opium exporterades sedan, via mellanhänder
  till Kanton där det såldes för mellan tusen och
  två tusen mexikanska dollars per kista (65 kg)
  (efter 1838 mellan 700-1000 dollar).
• Delar av förtjänsten gick sedan till inköp av
  kinesiskt te, som fraktades och såldes till god
  förtjänst i Storbritanien.

36
Kinas reaktion

• I Kina växte det fram två olika uppfattningar om
  hur problemet borde angripas.
• En sida propagerade för att man borde tillåta
  handeln, men att då beskatta opiumet hårt.
• Den andra sidan propagerade för en hårdare linje
  - att genom handling, och inte bara protester,
  visa att man inte längre tolererade smugglingen.
  Det blev den hårda linjen som till slut vann
  gehör hos kejsaren.

37
Lin Zexu ???

• En ämbetsman vid namn Lin Zexu (numera
  nationalhjälte i Folkrepubliken Kina) sändes 1839
  till Kanton med uppdraget att stoppa
  opiumhandeln.
• Han beslagtog 20 000 lådor med opium och sände
  iväg engelsmännen.
• Engelsmännen genomförde då ett antal anfall i
  Pärlflodsdeltat och längs den kinesiska kusten
  upp till Zhejiang.

38
Kriget ????

• Situationen allvarlig 1841 då brittiska
  förstärkningar anlände till Kina.
• När britterna attackerat kinesiska ställningar
  vid Pärlfloden, Xiamen (i Fujian) och Ningbo (i
  Zhejiang) och dessutom hotade både Nanjing och
  Hangzhou så började man förhandla.
• Förhandlingarna mynnade ut i Nanjing-fördraget
  1842

39
Fördraget

• Det blev det första i en serie ojämlika fördrag
  som Kina påtvingades
• I Nanjing-fördraget stipulerades bland annat att
  
• 1) Kina skulle betala 21 miljoner silverdollar i
  skadestånd och ersättning för beslagtaget opium
• 2) Kanton, Xiamen, Fuzhou, Ningbo och Shanghai
  skulle öppnas för engelsmännen
• 3) ön Hongkong skulle tillfalla Storbritannien.

40
Konsekvenserna

• Två tredjedelar av handeln flyttades snart över
  till det mer attraktiva Shanghai. Detta fick
  förödande konsekvenser för de kantoneser som
  blivit beroende av handeln via Kanton
• Kopparns värde i förhållande till silver sjunker
  ännu snabbare
• 1820 en liang (36 gr.) 1000 kopparmynt
• 1827 -- 1300 --
• 1838 -- 1600 --
• 1845 -- 2200

41
Bakgrunden till Taiping-upproret

• Detta fick oerhörda konsekvenser för den
  fattigare delen av befolkningen vars inkomster
  kom i koppar och vars skatter kalkylerades i
  silver
• Desperationen som Nanjing-fördraget medförde
  ledde indirekt till ett av de blodigaste upproren
  i Kinas historia nio år senare Taiping-upproret
  1851-1864 (20-30 miljoner döda).

42
Hong Xiuquan och Taiping-upproret

• Hong Xiuquan (1814-1864), hakka, verksam i
  Guangdong som lärare.
• Försöker vid flera tillfällen klara
  shengyuan-proven i Guangzhou (1827-1843).
• Kollapsar och får syner efter det näst sista
  försöket 1837. Samtalar med en äldre man som ger
  honom ett svärd och klagar över alla demoner som
  nu styr världen I samband med detta hade han fått
  en kort bok om kristendomen av en missionär.
• Gör senare kopplingen till synerna 1837. Den
  äldre mannen är Gud och demonerna är manchuerna

43
Hong Xiuquan
44
Rörelsen och upproret

• 1844 förlorar sitt arbete och reser till Guangxi
  för att predika och bygga upp en rörelse - Bai
  Shangdi hui.
• 1847 Studerar kristendom i två månader med en
  amerikansk missionär (I.J. Roberts).
• Regler hos gudsdyrkarna opium, prostitution och
  spel förbjuds. Män och kvinnor jämlika
  kollektivism
• 1851 utropar Taiping Tianguo. Upproret startar.

45
Inbördeskriget

• Anhängarna rör sig norrut under Hongs ledning-
  rörelsen växer snart till över en miljon.
• Nanjing intas 1853 och blir huvudstad - Tianjing
• Man försöker nå Peking - utan att lyckas
• Rörelsen tappar fart och slutligen intas Nanjing
  år 1864 (100 000 människor dödas i Nanjing under
  de aktuella dygnen)

46
Konsekvenserna

• Det beräknas att 20-30 miljoner människor dör
  under upproret.
• Stor ödeläggelse i vissa delar av södra Kina
• Dynastin kraftigt försvagad och försvagas av
  andra uppror (muslimer och Nian-upproret)
• Flera reformförsök görs under återstoden av
  1800-talet
• Centralregeringen balansgång
• Centralmakten försvagas långsamt till 1912 då den
  siste kejsaren abdikerar